Meny

Tina Nordström och Benny Cederberg har jobbat ihop i tio år. Mat-Tina är ju bekant. Men vem är Benny? Och vad gör de när de jobbar? Vi besöker dem i arbetsköket utanför Helsingborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tina är frontfiguren som syns i tv och på kokböckernas omslag. Men Benny finns med där överallt i bakgrunden. Och syns ibland i böckerna och på sociala medier. I början var det tvärtom: - Jag var Bennys assistent i tv-sofforna, berättar Tina. Det var på 90-talet och Benny var den framgångsrike kocken som ledde kocklandslaget till VM- och OS-guld. Tina och Benny jobbade ihop på en av dåtidens mest omtalade krogar, Petri Pumpa i Lund. En plantskola för framgångsrika kockar och sommelierer. Tvåstjärnige Daniel Berlin jobbade där. Pontus Elofsson som blev chefssommelier på Noma jobbade där. Och sommelieren Mischa Billing, känd från juryn i Sveriges Mästerkock och lektor i måltidskunskap på restaurang och hotellhögskolan i Grythyttan. Och Marie Skogström, vinnare av Dessertmästarna och som

Ketchupens historia sträcker sig tusentals år tillbaka i historien och passerar Romarriket, Nordafrika, Kina, Vietnam, Indonesien, England, USA och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med fermenterat fiskrens. Romarnas älskade sin smaksättningssås garum. Fisksåsen fanns också i Asien. Och utvecklades till sojasås, när fiskrenset ersattes med sojabönor. Engelsmännen fick smak på de många såserna i Asien och försökte sig på att göra dem hemma på de brittiska öarna. Men de hoppade över fermenteringen och kokade istället såserna. De fick namn efter ett ord som engelsmännen mött i Indonesien - kacap, namnet på en sojasås. I England gjordes kacap – eller catsup och ketchup som såserna kom att kallas – på fisk, valnötter och svamp. Och när tomaterna blev populära gjordes ketchup också på tomater. En sås som vidareutvecklades i USA, och vars förpackning revolutionerades på 1950-talet av ett svenskt företag. Vi provsmakar nutida varianter på ketchupens olika utvecklingsfaser. Vi träffar

Vi kan inte motstå fett, salt, sött och krispigt. Våra hjärnor är programmerade för mänskligt liv för fyrtiotusen år sedan. Men det går att lära sig att hantera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Vi människor är programmerade för att snabbt reproducera oss, inte för att leva länge, säger Sara Ask. Sara är dietist och jobbar numera med att skriva och föreläsa om mat. Hon har gjort flera kokböcker, den senaste heter Det goda livet - mat som gör skillnad för din hälsa, där Tareq Taylor står för recepten och Sara skriver om hur vi ska hitta till en bättre mat. - Hjärnan tänker snarare kortsiktigt än långsiktigt, säger Sara. Vi vill ha fett, salt, sött och gärna också krispigt och krämigt. Får hjärnan bestämma så blir det potatischips med dip. - Vi väljer gärna det som är onyttigt, för att vi tror att det är godare. Sara berättar hur vi funkar, och hur vi kan lära oss att hantera hjärnan och styra bort från osmarta matbeslut. Som det lätt kan bli när vi kanske jobbar hemifrån och de vanliga ruti

Vi fermenterar bönor till slemmig natto. Förklarar hur kaffe fermenteras och allt mer närmar sig vinvärlden. Berättar om fermentering av oliver. Och varnar för minskad mångfald också i mikroorganismerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norden har vi torkat våra ärtor och bönor för att konservera dem. I Asien finns många andra metoder, man gör miso, tempe eller natto. Natto är fermenterade sojabönor med en speciell slemmig konsistens. Det har toner av kola, vanilj och kaffe. En bakterie bryter ner proteinet i bönorna till aminosyror som gör att kroppen lättare tar upp nyttigheterna. Den producerar samtidigt sitt slem, vitaminer och enzymer. Natton äts ofta till frukost i Japan, gärna med japansk senap, soja, ris och skivad vårlök. Man kan också röra ner ett rått ägg. I dagens Meny lär Nina Mong oss att göra natto på svenska bruna bönor från Öland. Hon använder en startkultur – färdig natto som finns att köpa i frysdisken i asiatiska butiker. Det tar ungefär ett dygn att göra natto. Sen håller d

Sverige hör till de mykofoba länderna, de som är skeptiska till svamp. Svampfantasten Elle Nikishkova, med rötter i svampälskande Ukraina, får oss att se på skogen med andra ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns länder som älskar svamp och länder som hatar svamp, så kallade mykofila och mykofoba länder. Österut, i Asien och de slaviska länderna, har man en lång tradition av att plocka och äta svamp. Västerut är man mer skeptisk. ”Snuskigt”, ”äckligt” och ”slemmigt” är ord som i historien fått beskriva svamp. – I väst har man tänkt att alla svampar är giftiga, att de har en koppling till det underjordiska och att bara djur äter svamp, säger Elle Nikishkova som håller kurser i svampplockning och utomhusmatlagning. En vanlig förklaring till västs historiska mykofobi är att svampsäsongen inföll under skördetiden. Även om vi är mer intresserade av svampplockning idag, så är vi generellt försiktiga och plockar få sorter – kantarell, trattkantarell och Karl Johan hör till de vanligaste. Men d

Fermentering att laga mat med mikroorganismer som bakterier, jäst och svamp. Del 2 av 3. Bra att börja med: en chilisås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många chilisåser, till exempel tabasco och sriracha är mjölksyrade. Ofta är de också pastöriserade för att inte mikrolivet ska fortsätta att fermentera och för att såserna ska kunna stå i rumstemperatur i mataffären. – Sås är en bra nybörjargrej när man fermenterar, säger Nina Mong, Menys fermenteringsguide i tre program. Sås kan alla använda, de flesta äter ju tacos! Surkål är svårare att ta till sig. I det här avsnittet visar Nina Mong hur hon gör sin bästa chilisås som förutom chili alltid innehåller bär och tång. – Jag tänker på det som en symfoni, där chilin, löken och paprikan är huvudljudet, den stora orkestern. Sen kommer bären som ett fiolsolo med sina höga toner. Tången lägger sig som en bas som man egentligen inte hör, men tar man bort den så saknas djupet. Många livsmedel i vår vardag är fermenterade. Te, kaffe, oliver, yoghurt, smö

Fermentering att laga mat med mikroorganismer som bakterier, jäst och mögel. Del 1 av 3. Vi letar myror och vildjäst i skogen. Och kollar in myrmiso och bubblande drycker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program kommer Meny att prata och uppleva fermentering tillsammans Nina Mong, som älskar naturen och fermentering. I hennes kylskåp finns mängder av burkar med fermenterat innehåll, allt från chilisåser till olika syrade grönsaker och miso. Ibland fermenterar hon med myror! – Jag har testat att använda dem som startkultur, säger Nina. De säkrar en lite sur miljö från början. I Ninas sovrum och i garderoben står burkar med vildjäst – henne senaste projekt. Vildjästen samlar hon in från blommor, bär och blad i skogen och med dem jäser hon sedan cider och vin. Menys reporter får ett uppdrag att jäsa vanlig köpeäpplejuice med jäst från blåbär, enbär, och ljung. – Så kan du ha det som en liten tamagotchi som du kan följa. Efter en dag eller två brukar det börja jäsa. När du är nöjd med smaken,

Malin Eriksson var i två år kock på Sveriges ambassad i Tokyo. En tid som satt spår i hennes matlagning. Om fermentering, stolthet och servicebutiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intresset för fermenterade produkter väcktes bland annat genom miso, soja och tofu. Malin ville plötsligt ha en riskokare. Hon märkte att det är skillnad på ris och ris. Att hon kan så lite om sushi. Att utbudet av alger är enormt. Och hon imponerades av japaners stolthet i arbetet. Den japanska roman som nämns i programmet, om en kvinna som jobbar på servicebutik, är skriven av Sayaka Murata. På svenska heter den Hur mår fröken Furukura? Den engelska titeln är The convenience store woman. Meny träffade också Malin för två och ett halvt år sen i Japan när hon var kock på svenska ambassaden. Det blev två Meny-program från Tokyo. Ett där hon drar runt med oss i Tokyo. Och ett där Malin och dåvarande ambassadören Magnus Robach pratar om mat i det diplomatiska arbetet. Länkar till programmen finns längst ner på denna si

En halvmiljon svenskar handlar på REKO-ringar. Vi förklarar hur de funkar, vad de har för historia, och varför den första i Sverige startades i Grästorp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det senaste året har intresset för REKO-ringar ökat kraftigt, från 300 000 handlande till 500 000. Idag finns runt 200 ringar i landet. REKO-ringar är ett sätt för lokala, småskaliga producenter att sälja direkt till konsumenter. Kontakten mellan dem tas på sociala medier, t ex i en facebook-grupp. Sedan träffas man på en utlämningsplats, som en parkeringsplats, där konsumenterna får sina varor och producenterna sina pengar. REKO står för "rejäl konsumtion" och startades i Finland 2013 (inspirerat av en fransk idé). 2016 startades den första REKO-ringen i Sverige i Grästorp. Vi berättar hur det gick till. Vi besöker två REKO-ringar och pratar med producenter och konsumenter.

Vi provsmakar på tre olika gelatoställen och möter olika sätt att göra "egentillverkad" glass. Från färdiga ingredienser som bara blandas ihop, till glass där allt görs från grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gelato har blivit vanligt i Sverige. Den italienska glassen som är lite lättare och mindre fet. Skyltar utlovar "äkta italiensk gelato" och "egentillverkad" glass. Vad är "äkta"? Vi söker svaret på en gelatofestival på Sicilien - i ett reportage som sändes i Meny för nio år sen. Vad är "egentillverkad"? Jo, allt ifrån att blanda en inköpt färdig bas med en inköpt färdig smakpuré i sin glassmaskin, till att göra allt från grunden, utan några industritillverkade produkter. Många svenska gelatomakare har gått kurser på Carpigiani gelato university i Italien. Det är inget riktigt universitet, utan drivs av Carpigiani, en av de största tillverkarna av glassmaskiner. Fabbri och Galatea är två stora tillverkare av glassbaser och smakpuréer. Vi besöker gelatomakaren Zirian Khwaja som driver t

Blötlägg gammalt bröd och låt det ingå i ett nytt bröd. Gott och saftigt! Vi förklarar och testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Släng inte brödet när det börjar bli tråkigt! Låt det torka i en skål och använd det sedan när du bakar ett nytt bröd. - Svinnbrödet är vårt populäraste bröd, säger Anna Groneberg, bagare, biolog och ansvarig för bageriet och hållbarhetsarbetet på Garveriet i Floda utanför Göteborg. Det torkade brödet skållas och får stå i en bunke över natten. Sedan tillsätts surdeg, vatten och mjöl och en ny deg görs. - Min mamma brukade ta vara på skalkarna, berättar Gittan Bladh i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Vi barn älskade hennes ombakade bröd. Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby testar att baka egna ombakade bröd. Nina med surdeg, Tomas med jäst. - De blir så saftiga, konstaterar båda. Men ingen kan komma med ett exakt recept. Man får känna sig fram till hur mycket gammalt bröd man vill ha med. - Man kan också göra underbart gott ströbröd på gammalt bröd.

Moroten spelar sällan huvudrollen. Men finns i nästan alla hem, jämt. Allt ljus på moroten! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morötter är en av de tre saker som vi är självförsörjande på. De andra två är socker och spannmål. Så blir det riktig kris får vi leva på morotskaka. Morotsodlaren Peter Karlsson utanför Vadstena berättar hur morotsåret ser ut. - Nu är det skörd. Upptagaren tar upp 700 kilo morötter i minuten. - Jag brukar se odlaren som en konstnär, säger morotsforskaren Lars Kjellenberg. Odlaren tar vara på de förutsättningar som finns och gör det mesta av dem. Det finns massor med olika morötter. Olika sorter, färger, former och smaker. Som i sin tur påverkas av jorden, vädret och odlarens handlag. - Den orangea moroten kom först på 1600-talet, berättar Lars. Det finns asiatisk och västeuropeisk morot. Urmoroten växte i Afghanistan, cirka 5-6000 år f Kr. Den västeuropeiska moroten blev vanlig på 900-talet. Den har sitt ursprung i Turkiet för 2-3000 år sen. Vi berättar också om allt man k

Susanne bjuder på sommarfest med Norrländskt tema. Västerbottenspaj, varmrökt sik, dopp i kopp och mycket, mycket mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. Producent Karin Grönberg.

Marmelad, sylt och inlagda gurkor. Susanne konserverar sommarens fröjder till höst och vinterdagar. Det blir marmelad på röda bär, chiasylt och pickles. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. Pr

God mat för både mage och ryggsäck, bjuder Susanne på idag, tillsammans med bra tips hur du komponerar din matsäck när du ska bära lätt, saknar kyl och ändå vill äta gott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i K

Susanne har testbakat sig fram till det allra bästa receptet på Mandelkubb. Du får också en maränglektion som leder hela vägen till en Pavlovatårta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. P

Susanne packar picknickkorgen. Det blir laxsallad med syrad lök och örtdressing. En termos svalkande Tinto de Verano och till efterrätt finns hemgjord hasselnötskräm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlav

Kalljästa frallor och färska bär i en smoothiebowl, är en ljuvlig start på dagen. Fattiga riddare och hemgjord havremjölk, är två andra frukosttips från Susanne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen

En härlig grillad färskpotatissallad med sesammarinerad fläskkarré är två av Susannes recept när hon tar sig an sommarens osvikliga succé - att grilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. Pro

Nu är den svenska tomaten som bäst. Susanne bjuder på tomatkalas med tomatsås, tomattarte, torkade tomater och en ljuvlig tomatsallad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Kost- och måltidsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. Producent Karin Grön