Medberoendepodden

AVSNITT 38 Som 5 åring började ”Felicia” ta hand om sin äldre handikappade syster och sin alkoholiserade mamma. Hennes pappa var periodare och när han var hemma från sitt jobb som lastbilschaufför, var det alltid fest. Vid 9 års ålder började hon själv att dricka alkohol och när hon var 13 år testade hon amfetamin för första gången. Det blev direkt en vän att ty sig till. Hon började skära sig själv för att lätta på ångesten och känslan av att aldrig räcka till. Ärren var ett rop på hjälp som besvarades av en äldre kille. Han såg henne och visste hur det var där hemma. Efter jobbet bjöd han hem henne men det hela slutade i att han fick henne till att ha sex mot sin vilja. Efter det här lärde sig ”Felicia” att hon inte hade något eget värde och att det enda sättet att få bekräftelse var att ställa upp på sex. I tonåren rymde hon hemifrån, hamnade på behandlingshem, kom ut från behandlingshem, inledde relationer med killar som skadade henne på olika sätt. Hon tvingades till prostitution, försökte ta livet av

AVSNITT 37 Kan man älska för mycket? Vad innebär det att vara kärleksberoende? Är kärleksberoende en sjukdom? Vad är egentligen skillnaden mellan ett kärleksberoende och ett medberoende? Och skillnaden mellan sexberoende och kärleksberoende?   Agnes Novak är certifierad sexberoendespecialist och arbetar med både sexberoende och kärleksberoende kvinnor. Efter att ha varit i kontakt med kvinnor som lider av kemiska beroenden, upptäckte hon att det fanns en gemensam nämnare hos många av dessa – problem med relationer. Hon började intressera sig för det här och kom i kontakt med problematiken kärleksberoende.   Kärleksberoende är vanligare hos kvinnor än hos män. Hur stor roll spelar biologin i det hela? Agnes menar att mer än vi tror sitter i våra biologiska system och att det finns forskning som bekräftar att män och kvinnor söker olika saker hos sina partners. En kärleksberoende person klarar inte av att vara ensam. Hen är besatt av att vara i relationer och kan redan på första dejten föreställa sig hur äkten

AVSNITT 36 Pia Hänninen växte upp under ständigt hot. Hennes mamma var alkoholist och misshandlades av sin man, Pias styvfar. Det var ofta fester hemma och i skolan blev Pia mobbad av tre killar. Varje dag tänkte hon på hur hon skulle kunna ta sig hem snabbast, för att undvika slag och sparkar. Trots att hon lämnades med blåmärken och inte kunde sköta skolan var det ingen som reagerade. Då och då försökte mamman fly med Pia och hennes syster. De kunde vara på besök hos sina morföräldrar i Finland och när de kom hem så bodde de i en helt annan bostad. Varje gång återkom hoppet om att de äntligen skulle vara fria från mammans man. Men han kom alltid efter.   Pia hade tidigt bestämt sig för att skriva en bok så hon lagrade alla sina smärtsamma minnen inom sig.  Efter att ha flyttat runt, bytt åtskilliga skolor, så blev hon tillslut omplacerad hos en fosterfamilj. Hon tänkte börja sitt nya liv och göra om det hon inte kunnat göra tidigare. Men än en gång blev hon besviken. Efter ett par år fick hon nog då hennes

AVSNITT 35 Vanja Holmgren arbetar som rådgivare på FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika som erbjuder stöd för anhöriga till missbrukare, som vill ändra sin situation. Något som Vanja ser som en fördel för dem som söker sig till FMN är att de som arbetar där själva har egna erfarenheter av anhörigskap.   Själv fick Vanja två barn tillsammans med en man som misshandlade henne både psykiskt och fysiskt. Utåt sett såg de till att få relationen att se bra ut, medan det hemma var oroligt. När som helst kunde hon bli väckt på natten för att stå till svars för något hon inte gjort. Trots att det inte var bra stannade Vanja. Det var som om hon ändå hade lite kontroll så länge hon var nära honom. Att leva i en sådan destruktiv relation är som att leva med näsan precis ovanför ytan säger Vanja. Tillslut gjorde hennes mamma en insats och fick henne att ta med barnen och fly hemifrån. Äntligen skulle de få bygga en trygg familj, bara de tre.    Men det blev inte så enkelt. Erfarenheterna hade satt spår i barnen och i to

AVSNITT 34 Med två alkoholiserade föräldrar, var alkohol en självklar del i Camilla Kuylenstierna barndom. Medan hennes mamma hade fest med parkbänksalkisarna hemma i lägenheten i Nacka, gick Camilla i privatskola på Östermalm. Som 4-åring bestämde hon sig för att hon skulle bli PR-kvinna. En dröm som hon senare förvandlade till verklighet. Som 14-åring förlorade hon sin mamma och vände sitt medberoende mot sin pappa. Hon försökte på alla sätt ”älska honom frisk”. När hon var 16 år blev hon full för första gången. Trots att hon dagen efter mådde så dåligt att hon lovade sig att aldrig mer dricka igen, hade hon snart skapat sig en livsstil som roliga festglada Camilla.   Roliga, glada, söta, duktiga och högpresterande Camilla gjorde kometkarriär i just den värld hon som 4-åring drömde om. När hennes festkompisar började inleda relationer och skaffa familj blev Camillas drickande mer och mer en hemlighet som pågick bakom stängda dörrar. Hon vaknade med ångest av att hon inte visste vilken dag det var – var de

AVSNITT 33 Han var den populära, snygga, sportiga killen som alla såg upp till, inte minst hans egen bror. I den till ytan perfekta familjen fanns många hemligheter som ingen ville prata om. När ”Jans” mamma och pappa träffades bestämde de att aldrig prata om det som varit.   ”Jans” bror hamnade tidigt snett och började med droger. Hans föräldrar jobbade i missbruksvården och var omtyckta. Hemma var ”Jans” pappa ganska hård och drog sig undan.   När ”Jan” blev äldre blev det tydligt för honom att alla i hans familj missbrukade, om än på olika sätt. Han var den där kapabla personen som höll ihop familjen och räddade dem från kriser som uppstod. När ”Jans” pappa gick bort ville ”Jan” inte ha med det att göra. Han började fysiskt bli påmind om sitt hårt presterande liv. Att lyckas, göra karriär och att rädda familjen började ta ut sin rätt.   En anhörigvecka som ”Jan” blev inbjuden till i samband med att hans bror åkte in på ett behandlingshem blev vändningen. Han satt där i ett rum med några kvinnor i övre med

AVSNITT 32 ”Gå upp på din platå” sa Agneta Tryggs terapeut när hon behövde kraft för att ta sig ur relationen med sina barns pappa Hans Trygg. Det krävs mod och kraft för att våga lämna en partner som är djupt nere i sitt beroende. Agneta menar att man måste vara stark för barnens skull. Hon kan inte göra sin partner nykter så det enda som återstår är att rädda resten av familjen. När Hans gick bort, 2010 startade Agneta tillsammans med sin dotter Olivia stiftelsen Trygga Barnen. Deras mål är att alla barn ska få den trygghet och det stöd de har rätt till. För att kunna få det måste det finnas trygga vuxna omkring dem. Man brukar säga att barn ska älska sina föräldrar men Agneta tycker att det är föräldrarna som ska vara värdiga sina barn. Nu har hon startat Trygga Vuxna, i syfte att göra alla anhöriga vuxna till trygga vuxna. Hos Trygga Vuxna kan du som anhörig söka stöd i from av samtal, utbildning och terapi. Agnetas energi tycks aldrig ta slut och just nu försöker hon lyfta diskussionen om vår slentria

AVSNITT 31 ”Mia” växte upp i en frikyrklig miljö och drömde om att bli missionär. Hennes pappa var rolig och uppmuntrande, ändå visste hon precis när han tyckte att hon hade gjort fel. ”Mia” kände att det var något som inte stod rätt till med sin mamma och hon tog undermedvetet på sig ansvar för att hon skulle må bra. Det visade sig senare att hennes mamma varit deprimerad och var dotter till en alkoholiserad far. Redan som 18-åring träffade ”Mia” mannen som kom att bli pappa till hennes fyra barn. Han var missionär, de flyttade utomlands och ”Mia” kände sig verkligen lycklig. Ändå grodde ett litet frö inom henne. Efter 20 års äktenskap började ”Mia” må dåligt. Det gick så långt att hon försökte ta sitt liv, trots att barnen var hemma samtidigt. Det här blev startskottet på den revolt som ”Mia” aldrig hade fått utlopp för. Efter skilsmässan mådde hon först bättre, men ganska snart hamnade hon i den ena dysfunktionell relationen, efter det den andra. ”Mia” tvingades än en gång möta sina demoner och någon st

AVSNITT 30 Är en sexberoende person en som har väldigt mycket sex? Finns det olika typer av sexberoende och hur påverkar det de anhöriga? Erik Sundby växte upp i USA och kom tidigt i kontakt med droger. Han smugglade narkotika över Mexikanska gränsen och åkte tillslut fast. Han fick flytta till sin mamma i Sverige där problemet fortsatte. Tillslut nådde han sin botten och blev nykter. Allt var frid och fröjd, Erik levde med sambo och barn och hade ett bra jobb som innebar att behandla andra. En dag kommer man på hans mörka hemlighet och nyheten om hur han porrsurfat på arbetsplatsen spreds och hamnade i tidningar. Skammen var total och han mådde extremt dåligt. Det här blev dock början på den resa som tog Erik dit han är idag. Tillsammans med sin sambo driver han behandlingskliniken för sexberoende och anhöriga, DBK. I USA är sexberoende en erkänd beroendesjukdom. Enligt de siffror som är framtagna i USA så lider ca 6-8% av befolkningen av ett sexberoende. Man kan anta att siffrorna landar på något likna

AVSNITT 29 ”Conny” är en sådan där kille som hamnade fel. Han hamnade i umgängen där missbruk och kriminalitet var ett sätt att leva. Att sälja droger gav mycket pengar och blev snabbt en livsstil. Han festade mycket och kokainet fungerade perfekt för att dämpa de negativa konsekvenser som alkoholen gav. Som liten fick han ta ansvar för sig själv i de perioder då hans mamma inte hade förmågan på grund av sin bipolära sjukdom. ”Conny” tog på sig sin mammas känslor och beundrade henne för hennes resa. Han växte upp med starka kvinnor och visste hur mycket de hade offrat för att ta sig dit de är idag. Skammen över den väg han valde att gå fick honom att dölja sin livsstil för familjen. Dubbellivet tärde på honom, tog honom djupare in i sitt missbruk och miljöerna blev farligare. Trots konsekvenser fortsatte han, trots att han fann hjälp fortsatte han. Han var tvungen att gå djupare ner. Relationen med en tjej som självskadade och missbrukade fick honom att inse att det kanske var det där medberoendet som låg t

AVSNITT 28 Nemo Hedén är dokusåpakändisen som levde för kändisskap, fest och dekadens. Han växte upp i en dysfunktionell familj med många syskon och bodde i ett kollektiv. I skolan fick Nemo höra att han var annorlunda. För att finna sin roll och mätta sitt behov av bekräftelse tog han på sig rollen som klassens clown. Under en period som säsongsarbetare ringde de från Stockholm och frågade om han skulle vara intresserad av att vara med i en dokusåpa. Det var som om allt föll på plats, det var det han var ämnad att göra. Nemo tvekade inte en sekund och i Kungarna av Tylösand blev han den som var vildast, festade hårdast, och erövrade flest tjejer. Efter sitt deltagande fortsatte han leva ett destruktivt liv, men de hyllande ropen och kändisskapet var inte längre där. Sakta men säkert föll världen runt Nemo. Det tomrum han hade försökt fylla blev djupare och djupare och alkohol och droger var inte längre nog. 2015 fick han möjligheten att komma in på ett behandlingshem, en chans som han tog. Han fortsatte

AVSNITT 27 Madeleine Swartz är nykter alkoholist och mamma till två döttrar. Själv växte hon upp i en diplomatfamilj där livet var ett cocktailparty och nykterister några man såg ned på. År 2000 nådde hon botten i sitt alkoholberoende och kom i kontakt med AA (Anonyma alkoholister), som enligt Madeleine räddade hennes liv. Nu har hon varit nykter i 16 år men det har krävts hårt arbete. Hon har också bearbetat sitt medberoende som legat till grunden för det själsliga hål som hon försökt fylla. Insikten om hur beroendesjukdomen hade skadat hennes nära var smärtsam. En gottgörelse är nödvändig, men ett förlåt får inte vara tomma ord. Förändrat beteende, bibehållen nykterhet, lyhördhet och att ge allt för att bli den mamma som hennes döttrar saknat, det har varit en god start för Madeleine. Idag framträder hon i media där hon delar sina erfarenheter tillsammans med sina två döttrar. I familjer där beroende förekommer antar familjemedlemmar olika roller som överlevnadsstrategi. Madeleines döttrar anammade olik

AVSNITT 26 18-åriga ”Gun” har ägnat största delen av sitt liv åt att vara ”världens bästa syster”. När hennes bror började med droger ville hon först vara till lags och trodde på hans lögner. Till en början tyckte hon dessutom att det var lite häftigt. Han anförtrodde henne det mesta och hon tog honom på orden och berättade inte för någon om det som pågick. Efter ett tag eskalerade användandet och tyngre droger kom in i bilden. ”Guns” magkänsla skrek att det var fel och en mental besatthet tog över henne. Hon började leka detektiv, i jakt på bevis. Till slut berättade hon för sin mamma som fick brodern att söka hjälp. ”Gun” kom i samma veva i kontakt med en självhjälpsgrupp för anhöriga där en smärtsam insikt kom över henne. Hennes pappa var ju också beroende. Han var alkoholist. www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 25 Ann Söderlund är en frisk fläkt som sveper in i rummet med energi och humor. Hon arbetar som programledare, journalist, driver succé-podcasten Lillelördag tillsammans med Anitha Schulman och välgörenhetspodden Hello Africa tillsammans med Sanna Lundell och Kristoffer Triumf. 2014 blev Ann och Sanna medberoende med hela svenska folket. Djävulsdansen 1 hade över en miljon tittare och nu har äntligen Djävulsdansen 2 premiär. Den här säsongen handlar om hur det är att vara anhörig till någon som lider av psykisk ohälsa. Ann och Sanna har genom sitt arbete med tv-serien, boken och sina föreläsningar fått hela Sverige att våga tala om sitt anhörigskap. Att som anhörig bryta tystnanden och tala om flodhästen i vardagsrummet kan vara tungt men att vara känd och offentligt tala om det som varit, hur ställer man sig till det? Ann har gjort en otrolig resa, men hur såg egentligen hennes egen uppväxt ut och hur har hennes medberoende tagit sig uttryck? Det går att tillfriskna men det måste få ta tid. An

AVSNITT 24 ”Vad har du för behov?” är en fråga som i princip är omöjlig att svara på för många anhöriga. Cecilia Wänlund Wallén möter dagligen anhöriga i sitt arbete på Ersta vändpunkten i Stockholm. Hon ser beroendets konsekvenser hos barn, unga och vuxna. Det är brustna hjärtan, skam, utbrändhet och borttappade jag hon möter. Ersta vändpunkten är en av de få professionella mottagningar i Sverige som vänder sig mot anhöriga och var först i Sverige med att arbeta med just medberoende. Förutom utbildande föreläsningar och terapi arbetar vändpunkten med gruppsamtal; något som verkar ha en kraftfull effekt. Anhöriga är de som stått bredvid, som bitit sig i läppar, svettats och offrat allt för att hjälpa sina missbrukare. Problemet är att medberoende personer är de sista som ber om hjälp, de sista som talar om sin situation och de sista som visar att något inte står rätt till. Det gör inte saken lättare, så att berätta inför en grupp, en grupp som delar sina erfarenheter som om det vore ens egna ord. Ett sätt

AVSNITT 23 "Filippa" växte upp med en pappa som var alkoholist, med syskon och en fin mamma. Trots pappans sjukdom var det mamman som Filippas medberoende riktades mot. Alla känslor som hon trodde att hennes mamma kände, kände hon själv och försökte så gott hon kunde undvika att negativa känslor skulle uppkomma. Hela livet har hon haft problem med sin kropp och lidit magsår och migrän. Ändå var dessa symptom ingenting mot hur det var om andra mådde dåligt. Hon kunde ju hantera sina känslor, bita ihop och kväva det som skedde, men hur skulle det gå för andra om hon inte var där för dem? En nära-döden-upplevelse blev vändpunkten och efter det åkte ”Filippa” in på ett retreat i Dalarna. Där fick hon möjlighet att lära känna sig själv och där möttes hon av kommentaren – ”jag tror att du är medberoende”. ”Filippa” tackade för tanken och konstaterade att det måste vara medberoende hennes mamma var. Efter en tid gick det ändå upp för henne att hon hade problem och att hon behövde hjälp – hon kanske var medberoend

AVSNITT 22 "Söker efter en kvinna med svår missbruksproblematik som själv vill dela med sig av sin historia" stod det på lappen som satt uppe på Sprutbytet i Malmö. Jessica Nettelbladt har under hela sin karriär som dokumentärfilmare intresserat sig för "utanför-människor". Efter att ha sett lappen hörde heroinmissbrukaren MonaLisa av sig och det blev början på ett 8 år långt filmande. Tidigt berättade MonaLisa om hur hon som nyfödd var tvungen att behandlas för sin abstinens efter att ha legat i magen på sin missbrukande mamma. Trots att hon inte ville något hellre än att leva ett nyktert liv så fastnade hon i heroinets lömska grepp. Filmen har inte bara fått strålande recensioner utan har också öppnat upp för samtal kring missbruk. Sällan skildras kvinnor med missbruksproblematik i svensk dokumentärfilm. Ändå är Jessica noga med att säga att filmen MonaLisa Story inte handlar om en missbrukare, utan om en människa som lider av ett missbruk. Jessica hoppas att filmen ska kunna nå ut till samhälle, poli

AVSNITT 21 Det låg whiskeyflaskor i toalettstolen och bakom soffan. Alla visste att "Alexandras" mamma var alkoholist, men vad de inte visste var varifrån alla hennes blåmärken kom. När som helst kunde blicken förändras i hennes mammas ögon och då stod hon försvarslös mot slag, knuffar och stryptag. Flera gånger har hon vaknat upp efter att ha legat avsvimmad på golvet och sedan ljugit för sjukhuspersonalen för att skydda sin mamma. Ändå gjorde inte slagen ondast, det var orden som skar djupast, som satte sig som ärr i själen och ekon i huvudet. Utåt sett så var hon en glad och populär tjej, en mästare på att dölja, en riktig kämpe. Efter år av misär och många misslyckade försök att få hjälp är det lätt att ge upp. Men "Alexandra" hade inte råd, någon måste finnas där för hennes syster och hon hade kunnat gå igenom eld och vatten för att rädda henne. "Alexandras" liv kantades av smärta, men även hopp, ändå valde hon att än en gång söka sig till smärtan. Hur orkar man ställa sig upp efter allt det svarta

AVSNITT 20 Daniel Kraft är ett återkommande namn bland de få artiklar som finns att tillgå kring temat medberoende. Som psykolog med inriktning mot just medberoende, depression och självkänsla får han ofta svara på frågor kring ämnet. Han arbetar själv med en terapiform som kallas Integrationsterapi som i stora drag går att beskrivas som en bra mix mellan Psykodynamisk terapi, där man går tillbaka och tittar på bl.a. barndomstrauman och KBT som fokuserar mer på konstruktiva verktyg och förhållningssätt som vi har nytta av i nutid. Beteenden som orsakar barn smärta går i arv och många av oss upprepar samma ”misstag” som våra föräldrar gjort. Därför är det extra viktigt att vi bryter den onda cirkeln och tar hjälp för egen del. ”Överhjälpa” är ett ord som Daniel använder och han har själv egna erfarenheter av problematiken. Personer med medberoende är överrepresenterade bland yrken inom vård och omsorg. Hur förhåller man sig som psykolog för att inte gå in i ett medberoende eller ett ”överhjälpande” till sin

AVSNITT 19 Simon Kyaga blev genom sitt sommarprat 2014 allmänt uppmärksammad för sin forskning kring sambandet mellan bl.a bipolär sjukdom och kreativitet, eller rent av genialitet. Inte nog med att man kom fram till att det fanns en sådan koppling så upptäckte man även att nära släktingar till patienten visade liknande tecken. Hur mycket beror på gener och hur mycket påverkar miljön oss? Genom forskning i epigenetik har man kunnat visa att vad barnet utsätts för, så tidigt som i mammas mage, kan komma att påverka dess stresskänslighet senare i livet. Våra barndomstrauman eller starka upplevelser i tidig ålder kan komma att forma, inte bara oss själva, utan även kommande generationer, då miljö har inverkan på hur gener utvecklas. Men kanske kan det här vara en positiv nyhet - kanske är detta ytterligare ett skäl för oss att ta tag i oss själva och söka hjälp. Simon Kyaga är psykiater och forskar kring kreativitet och psykisk ohälsa. Han är medicinsk rådgivare på Otsuka och driver även podcasten "Psykiat