Fronten

Staffan Månsson från Tomelilla har sammanlagt varit ute på fyra missioner. I den här intervjun fokuserar vi på KS09 och framför allt oroligheterna som blivit  kända som "Kravallerna i Caglavica" i Kosovo 2004. Vi har tidigare i Fronten intervjuat Niclas Sjöberg och Carl Henrik Barnekow som också var med om dessa händelser på KS09, men Månsson ger ett kompletterande perspektiv av skeendet de aktuella dagarna. 

Vi pratar om haverikommissionens slutsatser och rekommendationer efter lavinolyckan. Dessutom kommer vi in på andra militära olyckor och framtida frontavsnitt. Vi bjuder också på en litterär avstickare. 

En 23-årig soldat omkommer i en lavin på Kebnekaise under förberedelserna inför en övning med värnpliktiga i februari 2023. Vi går igenom vad som hände och vad Statens Haverikommission kommit fram till i sin utredning.

I detta jubileumsavsnitt berättar vi hur Fronten startade och anekdoter om saker som hänt under dessa tio år, oväntade bekantskaper och udda uppdrag. Vi passar även på att blicka framåt om vad vi har för idéer som ni så småningom kommer att få höra i Fronten.

Trots att Lightoller pensionerats från flottan fick han 1939 en förfrågan från brittiska amiralitetet om han inte som civilperson kunde ta sin motoryacht för att spionera på tyska kustinstallationer vid nordsjökusten. Han tackade ja till detta uppdrag och genomförde det. Sedan fick han återigen användning för sin motoryacht vid evakueringen av Dunkerque 1940.

Charles Lightoller är känd för att han var den med högst rang som överlevde Titanics förlisning. Men han dyker upp vid ytterligare tillfällen i historien, dels som officer i brittiska flottan under första världskriget där han erhöll två tapperhetsmedaljer, dels för en högst oväntad men modig insats vid evakueringen av Dunkerque 1940.

Fronten beger sig till Onsala Rymdobservatorium söder om Göteborg för att leta efter spåren efter de fem Würzburg-anläggningar som uppfördes där på 50-talet. Till vår hjälp har vi professor emeritus Gunnar Elgered som tillbringade uppemot 50 år i tjänst på observatoriet.

1949 får den svenske fysikern Olof Rydbeck reda på att holländarna börjat använda gamla tyska Würzburg-radaranläggningar från andra världskriget för att forska inom radioastronomi. Rydbeck som är föreståndare för det helt nya observatoriet i Onsala söder om Göteborg, vill hemskt gärna också lägga vantarna på en Würzburgare. Det blir en jakt runt om i Europa, så pass långt söderut som Rom, men det visar sig att lösningen finns på betydligt närmare håll.

När vi kommer in i historien har Martin Monti börjat berätta sanningen under rättegången om sitt landsförräderi i hopp om att slippa bli avrättad.

Martin Monti har blivit benådad från sitt straff för desertering, men är ändå tvungen att tjänstgöra några år i amerikanska flygvapnet innan de tänker släppa honom. Samtidigt dyker uppgifter upp i ett förhör i efterkrigstidens Tyskland som sätter Monti i ett helt nytt ljus. 

I oktober 1944 stjäl den amerikanske piloten löjtnant Martin J Monti en P38 Lightning från en amerikansk flygbas i Italien och försvinner. Efter krigsslutet i maj 1945 dyker han upp utanför Milano i en SS-uniform och påstår att han blivit nedskjuten, hamnat i krigsfångeläger, rymt och anslutit sig till partisanerna. Det är den historien han håller fast vid fram tills nya mycket mer skakande uppgifter dyker upp.

Nu är förberedelserna inför räden i sitt slutskede och till slut kommer soldaterna iväg ombord på Whitley-plan den 27 februari 1942 i riktning mot franska kusten och den tyska radaranläggningen.

En av andra världskrigets fräckaste räder när brittiska fallskärmsjägare helt enkelt anfaller och snor vitala delar av en ny tysk radaranläggning på franska kanalkusten.

En kavalleriskvadron från 1st Infantry Division är nu på väg mot flygfältet i Safwan för att säkra det inför fredsförhandlingarna. De har inga underrättelser om läget på flygfältet och det är inte förrän de når fram som de  inser att flygfältet är i högsta grad försvarat av irakiska pansarförband.

När det blev eldupphör i Gulfkriget 1991 skulle amerikanska och irakiska representanter förhandla fram ett fredsfördrag. Flera olika platser diskuterades på högsta nivå bland de amerikanska officerarna med general Schwarzkopf i spetsen. Till slut enas de om flygfältet utanför den lilla staden Safwan söder om Basra. De var övertygade om att det området hölls av amerikanska 1:a infanteridivisionen. Divisionen får ordern att färdigställa flygfältet för att ta emot höga potentater. 1:a infanteridivisionens chef blir tvungen att meddela att de aldrig fått order att ta Safwan med tillhörande flygfält, utan gjort halt några mil söder om staden. Istället för att general Schwarzkopf backar på beslutet och istället väljer en ny plats, ger han divisionen order om att ta flygfältet, men utan stridigheter för att inte riskera vapenvilan. Problemet är att flygfältet hålls av en irakisk pansarbrigad från Republikanska Gardet som fått order att hålla flygfältet till varje pris.

Bara några dagar efter att operation Barbarossa inletts tvingas general Pavlov att lämna sin post den 1 juli 1941. Den 4 juli grips general Pavlov och flera höga officerare anklagade för förräderi med mera. Den 22 juli fälls Pavlov i domstol och avrättas samma dag. På 50-talet under Nikita Chrustjev förändras synen på general Pavlov från skyldig till att ha blivit utsedd till syndabock av Stalin. Den nutida regimen i Ryssland håller just nu på att skriva om historien och vill nu ha det till att Stalin nog hade rätt, eftersom de har upphävt de friande domarna för de som föll offer för Stalins terror. 

När operation Barbarossa inleds 22 juni 1941 bryter tyska styrkor igenom den glesa och bristfälliga sovjetiska försvarslinjen. Första dagen förstörs 738 sovjetiska flygplan, varav 528 förlorades på marken. Redan på kvällen den 22 juni begår general Kopts, chefen för de sovjetiska flygstyrkorna på västfronten, självmord.  

Fram till Operation Barbarossa inleddes i juni 1941 fanns alla varningstecken sedan länge om en förestående invasion, något som Stalin viftade bort. Ett tvivel som även spred sig bland de höga officerarna i röda armén. Men arméledningen var i och för sig inställda på att det vid någon tidpunkt skulle ske en tysk invasion, men de hade inte förutspått att den skulle ske så snart.

Pavlovs karriär gick bra i Röda Armén. Han deltog bland annat i spanska inbördeskriget och befordrades snabbt. Vid tyska invasionen av Sovjet 1941 för general Pavlov befälet över en armégrupp. Hans förband kastas snabbt in i striderna för att stoppa den tyska offensiven.

För första gången på tre år besöker Olha Lundgren sin hemstad Lutsk i nordvästra Ukraina. Hon berättar om en stad, men framför allt människor, som förändrats av kriget. Olha är förläggare och bibliotekarie och bor sedan över 20 år med sin familj i Malmö.