Biblioteket

I Biblioteket besöker Maarja Talgre Estlands Ambassad i Stockholm där hennes författarvänner Jaak Jôerüüt och Viivi Luik tar emot. Efter tjugo år inom diplomatin ackrediterades Jaak nyligen som ambassadör i Sverige. Och tjugo år fyller också den självständiga republiken Estland den 20 augusti i år. Men trion möttes redan 1984 i ett iskallt Sovjet-Estland då en KGB-medarbetare övervakade Sveriges Radios utsända under alla intervjuer och Maarjas hotellrum var avlyssnat. En lång vänskap med många radioprogram inleddes. Författarparet som blev diplomater intervjuas nu om sina senaste kritikerrosade böcker där minnena från Stalins och Bresjnevs välde gör sig påminda i den europeiska nutiden. Som uppläsare medverkar Stina Ekblad.

Hur bra måste man behärska ett språk för att kunna skriva en bok? Vietnamesisk-kanadensiska Kim Thúy tvivlar på sin språkliga kompetens, men lyckas ändå prestera en roman med stort djup, Ru. Ta chansen till en historielektion utöver det vanliga! Och så fortsätter vi med del tre i serien "Hur mår litteraturen på minoritetsspråken?. I mitten av 1980-talet publicerades de första skönlitterära romanerna på meänkieli, tornedalsfinska, i Sverige och Finland. De skrevs på ett skriftspråk som uppfanns samtidigt som romanerna byggdes. Jag ville bli språkets barnmorska. Jag ville förlösa skriftspråket! säger Bengt Pohjanen, den mest produktive författaren på meänkieli. Men trots ny status som officiellt minoritetsspråk i Sverige ser återväxten för meänkieli bland ungdomar mörk ut. Reportage av Sigrid Flensburg. Lyssna på Biblioteket på måndag den 9 maj klockan 14:03.

Mikael Engström är författaren som drar in familjegräl, arbetslöshet och fyrtioårskriser i sina barnböcker och beskriver alkoholism, mobbning och kriminalitet i sina ungdomsböcker. Ändå blir alla hans böcker väldigt roliga, hela vägen från Kaspar-böckerna som blev Adventskalender i SVT 2001, via Augustnominerade Dogge och de efterföljande Satans tjuv och Isdraken. Och samma sak händer i de nyligen utkomna böckerna om förstaklassarna Ika & Ibsen. Mia Gerdin träffar författaren bland hans saker för att försöka fatta hur han bär sig åt. Programmet sänds i P1 måndag 2 maj klockan 14.03. Klassikerrummet handlar den här gången om "Bröderna Karamazov" av Fjodor Dostojevskij. Liksom i den berömda "Brott och straff" utgår Dostojevskij från ett brott. I det här fallet är det ett fadermord där offret är den osympatiske godsägaren Karamazov. Alla hans fyra söner har ett motiv att döda honom, men boken ska inte läsas som en kriminalgåta. Kulturredaktionens chef Mattias Berg och skådespelaren Stina Ekblad diskuterar

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker. Biblioteket gör tre nedslag i Frankrike och träffar Nina Bouraoui, Philippe Claudel och Virginie Mouzat. Om män som krigar och vackra, olyckliga kvinnor som grubblar över kärleken. Philippe Claudel  skriver sig in i mänsklighetens mörkaste skrymslen. Med Brodecks rapport (2009) avslutade han en romantrilogi om 1900-talets historiska trauman. Grå själar (2006) som hade karaktären av en thriller, blev hans stora genombrott. På svenska är han aktuell med andra delen i trilogin, Monsieur Linh och den lilla flickan, om exilens utanförskap. Om Philippe Claudel skriver om krig och förlust, vänder sig Nina Bouraoui inåt och lyssnar till medvetandets ström, som Virginia Woolf uttryckte det. Hon har åtta böcker på svenska, varav den senaste Kärlekens geografi (2010) berättar om åtrå och gränsöverskridanden som så ofta i hennes romaner. Hon är e

Som en lagom tjuvstart på 80-årskalaset gör Biblioteket ett försök att hitta de egenskaper som gör det mödan värt att översätta poeten Tomas Tranströmer till så många "främmande" språk och ändå lyckas bevara tillräckligt stora delar av hans märkvärdighet. Göran Sommardal samtalar med Göran Malmqvist och Leonard Neuger om hur det kan gå till att förvandla Tomas Tranströmer till kines, engelsman och polack.

Klassikern Maos lilla röda 1900-talets utan jämförelse mest spridda revolutionära skrift är den i fickformat tryckta Maos lilla röda. Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor. Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principie

Vad kan man lära av Patriarkens höst av Gabriel Garcia Marquez? Patriarkens höst från 1975 är en roman om makten för maktens skull, "en mardrömsartad skildring av en uråldrig, illitterat tyrann som upprätthåller ett till synes ändlöst skräckvälde i ett icke namngivet latinamerikanskt land." Den egyptiske författaren Ala al Aswany sa i en intervju att man genom att läsa den kan analysera en diktators tänkande,via förnekelse till eftergifter och flykt. Den är också ett litterärt mästerverk, spiralformad utan framåtrörelse och oavlåtligt spännande med hela typgalleriet på plats: den korrupta frun, dubbelgångaren, ockupationsmakten och försvarsministern serverad på silverbricka med persiljekvist i munnen. Katarina Wikars talar med Bengt Packalén om maktens ensamhet och vanärans illusioner och annat man kan lära av Patriarkens höst.

"Jondalar Jondalar!" Sålunda riste viskningarna och ropen genom flickrum, pojkrum och vardagsrum under läsningen av Jean M. Auels romansvit som började med "Grottbjörnens folk" 1981. Serien om de två människotyper som ett kort tag levde sida vid sida på jordklotet har behållit sin märkliga lyskraft genom årtiondena och har dessutom skapat en egen genre: den förhistoriska kärleksromanen. Den 29:e mars släpps den sjätte och allra sista delen i serien, "De målade grottornas land". Hör vad Auel själv tänker om sin erotiska mastodontsaga och vad författaren Pernilla Glaser, bibliotekarien Jenny Lindh och litteraturvetaren Jerry Määttä tycker om seriens feministiska budskap och vad som kännetecknar förhistorisk science fiction. Men. Ingen berättelse om Grottbjörnens folk är fullständig utan minnet av de heta sexscenerna mellan de tidiga cromagnonmänniskorna Ayla och Jondalar. Ett program av Johanna Langhorst. Uppläsare är Anna Wallander.

Roy Jacobsen och hans Underbarn Roy Jacobsen är en av Norges mest framgångsrika författare. Sedan debuten 1982 har han sålt hundratusentals böcker bara i sitt hemland och då handlar det inte om kriminallitteratur utan i regel om brett upplagda episka romaner. Det stora genombrottet kom för snart 20 år sedan med Segerherrarna, en bok som handlar om utvecklingen från fattigt bondland till modernt stadsliv och den gjorde Roy Jacobsen till klassresans uttolkare i Norge. Hans senaste roman Underbarn som nyligen kom på svenska kallar han själv för Segerherrarnas lillasyster. Mia Gerdin har träffat honom i Oslo där han berättar att han skriver sina böcker om och om igen tills han är så less på dem, att han lovar sig själv att aldrig mer återvända till just den miljön eller tidsepoken.

Biblioteket 20110321 Roy Jacobsen Mia Gerdin intervjuar norske författaren Roy Jacobsen i hans hem i Oslo i mars 2011, med anledning av hans senaste roman Underbarn (Norstedts 2011, övers Staffan Söderblom). Utdragen ur boken läses av Mattias Palm.

Emedan i en framtid allt längesedan är glömdt. Vem minns Harriet Löwenhjelm? Den unga poeten som dog i lungtuberkulos 31 år gammal. Den aristokratiska familjeflickan som inte lyckades få sina illustrerade dikter utgivna under sin levnad.  Men trots det har hennes poesi ständigt utkommit i nya upplagor, och hennes liv har  romantiserats, mytologiserats och nästan drömts ihjäl. Men vem var hon egentligen? Boel Hackman har skrivit ”Att skjuta en dront”, en biografi om Harriet Löwenhjelm. – Harriet Löwenhjelm var alltför avvikande för att kunna göra sig gällande, konstaterar hon. En bildkonstnär och poet som egentligen var mycket mer modern än någon förstod. I programmet medverkar Mattias Käck, en av initiativtagarna till det nybildade Harriet Löwenhjelm-sällskapet, och skådespelaren Mirja Burlin. Redaktör är Ulla Strängberg.

Biblioteket i P1 den 21 februari handlar om blurbar och samiska berättelser. Blurb blurb blurb... Nej, det är inte en talande fisk. Och ingen har satt såpbubblor i halsen. En blurb ser du på bokomslaget till din nya roman. Det är den där lilla obetalda jätteentusiastiska texten som en författare skriver om en annan författares bok. Kanske ett ärligt menat omdöme, kanske inte. Hedvig Weibull reder ut vad blurben egentligen är och ifall någon verkligen köper mer på grund av den glada meningen på baksidan. Berättelserna dör i markerna! Hur ska man få fler människor att skriva innan berättelserna försvinner? Det undrar Sametingets bibliotekskonsulent i Jokkmokk. Biblioteket fortsätter med del två i sin serie "Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? De samiska berättelserna är uråldriga. Den första skönlitterära boken på samiska skrevs för hundra år sen. De flesta böckerna på Samernas bibliotek i Jokkmokk handlar om samer. Det finns fler diktböcker på samiska än romaner och noveller. Det no

Biblioteket den 14 februari. Vi åker på gruppresa till Nordkorea med Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö". Dessutom, en ny serie, hur mår skönlitteraturen på minoritetsspråken? Först ut - romani. Följ med på en gruppresa till Nordkorea. Se de evigt snöklädda bergstopparna runt det heliga revolutionära berget, läs nationens stora moder, han som kan springa hundra meter baklänges på under tio sekunder. Kim Jong Il har ett intresse - illusioner. Alltså kidnappade han fiendens två bästa filmskapare. Författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö" handlar om hur sagan och atombomen hör samman i världens mest melodramatiska nation. Ny serie i Biblioteket! Om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. Så heter Sveriges fem skyddade minoritetsspråk. Alla uppfyller kriterierna "att vara ett språk och inte en dialekt." Dessutom ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Biblioteket tänkte, tala är en sak, sk

Biblioteket den 7 februari. Mia Gerdin träffar Kristian Lundberg, författaren bakom Yarden. Ett program om poesi, klasskamp och självutlämning. - Jag har ett närmast bulimiskt förhållande till att skriva text, säger Kristian Lundberg, och det märks när man ser hans produktion. Han har skrivit mer än 20 böcker sedan debuten 1991 och det är både lyrik, prosa och kriminalromaner. Dessutom skriver han litteraturkritik och kultur- och debattartiklar. Numera skriver han bara kritik om sådant han läst, för några år sedan blev det stor uppståndelse när han gav en åsikt om en bok som ännu inte var skriven. När Mia Gerdin träffar honom i Malmö vindlar samtalet mellan hans gamla arbetsplats Yarden i hamnen, hans tidiga sökande efter Gud, hans tid med Malmöligan vars respektlöshet var gränslös gentemot allt utom sig själva och hans rädsla för vansinnet. Nu kommer hans nya bok ut inom kort, Och allt skall vara kärlek, som är en slags fortsättning på den självbiografiska Yarden som kom ut 2009 som bland annat belönades m

"Vissa är argare än andra". Det konstaterar författaren Mara Lee som ända sedan debuten med poesisamlingen "Kom" och framgången med romanen "Ladies" sysslat och levt med sina gestalters aggressioner i olika språkkostymer. I nya romanen "Salomé" bubblar våldet oväntat upp i presens. Louise Jacobson fångar författaren för att prata om balett och den duktiga flickans stora vrede.

I Biblioteket intervjuar först Lars Hermansson Magnus Dahlström i anledning av hans nyutkomna roman Spådom, den första på 15 år. Och sedan återvänder Marie Lundquist till sin debutdiktsamling Jag går runt och samlar in min trädgård för natten, och samtalar om den med Göran Sommardal. På 80- och 90-talen var Magnus Dahlström en av de mest omhuldade unga författarna med romaner som Nedkomst och Hem, och med pjäser som Skärbrännare och skandalsuccén Järnbörd, som bidrog till uppkomsten av epitetet ”skräckel” alltså en blandning av skräck och äckel, som sades känneteckna en del då yngre författares verk, som Stig Larsson, Carina Rydberg och Dahlström själv. Sedan blev det plötsligt tyst kring Magnus Dahlström. Han försvann ur den litterära offentligheten. Det kom inga fler böcker eller pjäser. När han nu återkommer med romanen Spådom efter 15 års litterär tystnad, är det en av detta års stora litterära händelser. Lars Hermansson har träffat författaren. Och i serien "Poeter återvänder till sin debut" pratar Göra

Biblioteket 20110117 Paul Muldoon och Rolf Aggestam Louise Jacobson har träffat den hyllade irländske poeten Paul Muldoon och hans översättare Lars-Håkan Svensson. Uppläsningar ur Muldoons senaste diktsamling Maggots av Leif Andrée. I serien Poeter återvänder till sin debut har Göran Sommardal bett poeten Rolf Aggestam att läsa om sin debutdiktsamling Ditt hjärta är ett rött tåg från 1973. Redaktör Anna Tullberg. "Vi får inte glömma att vi människor också är djur", säger poeten Paul Muldoon. Biblioteket träffar den hyllade och nobelpristippade irlandsamerikanen som pratar med sina hundar och skriver diktsamlingar där det vimlar av djur. Den senaste "Maggot" som ännu bara finns på engelska ställer också frågor om människans ansvar för naturen. Och så börjar Göran Sommardals serie "Poeter återvänder till sin debut". Några svenska poeter som varit med ett tag kommer att läsa om sina debutböcker. Först ut är Rolf Aggestam som debuterade 1973 med "Ditt hjärta är ett rött tåg". Hans poesi är både vardagsnära och

Han gillar den svenska naturen, översättaren Frank Perry som fått flera priset för sitt arbete med att introducera svensk litteratur och kultur utomlands. Anneli Dufva träffar honom i London för att prata om hans kärlek till och intresse för det svenska språket. Frank Perry är född 1953 i Brighton, men uppvuxen i London, där han också studerade vid University College. Förutom att verka som översättare har Frank Perry bland annat undervisat i tyska och svenska och han har arbetat som kulturjournalist för Svenska Dagbladet. Han har som översättare mest översatt dramatik, bland annat av Magnus Dahlström, Lars Norén, Jonas Hassen Khemiri, Pär Lagerqvist, Niklas Rådström och Katarina Frostenson, men även dikter av ett stort antal svenska poeter. 2004 tilldealdes Frank Perry Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands och han har också fått Göran O Erikssons pris, vilket delas ut av Svenska Dramatikerförbundet.

Sveriges Radios lyrikpris tilldelas författaren Ida Börjel. Hon är född 1975 och har publicerat tre diktsamlingar. Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Hennes dikter är både politiska och humoristiska. – Vilken overklighetskänsla som infann sig nu. Det känns som ett modigt juryarbete. Om man inte jobbar med något sorts publikfrieri så kan man bli lite förvånad när det dyker upp läsare som fått en riktig kontakt med texten, säger Ida Börjel när Kulturnytt ringer upp för att meddela att hon fått priset. Ida Börjel debuterade 2004 med diktsamlingen "Sond" och sedan dess har det blivit två diktsamlingar. Den senaste heter "Konsumentköplagen: juris lyrik". Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Och hon använder sig av så olika saker som juridiska paragrafer och rasistiska närradiokanaler. Hennes dikter är både politiska och roliga. Sveriges Radios lyrikpris delas ut vid Romanprisgalan i Berwaldhallen i Stockholm måndage

Att resa i tid och rum och besöka ett gåtfullt franskt slott för att sedan förvandlas till Alexander den store, sånt händer aldrig i verkligheten men i litteraturen är det fullt möjligt, åtminstone om man är dansk och heter Jeppe Brixvold. Louise Epstein träffar författaren med de tydliga åsikterna i Köpenhamn. Även huvudpersonen i Robert Musils Mannen utan egenskaper gör något som är väldigt ovanligt i det dagliga livet, han tar semester från sitt vanliga jobb som matematiker i ett helt år för att hitta sig själv och en ny moral. Gäster hos Maarja Talgre i Klassikerrummet är Mikael Timm och Katarina Wikars. ”Om man accepterar att en bok kan förflytta sig i tid och rum, så tror jag inte att man kommer ha problem med att läsa boken”, säger den danske författaren Jeppe Brixvold om sin roman  ”Brott och framgång” som nu kommer på svenska. Boken är full av förflyttningar och överraskande förvandlingar. Louise Epstein träffar honom i Köpenhamn och pratar om litteratur, Danmarks krig i Irak och varför Brixvold og