Meny

Nu i skördetid bygger stjärnkocken Johan Björkman upp vinterns skafferi av smaker. Lägger in, fermenterar, torkar och smaksätter salt, oljor och vinäger. Morötter och plommon får nya spännande liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Vi har använt fläsksvål till en koladessert, säger Johan Björkman, kökschef på stjärnkrogen Koka i Göteborg. Det var en vattendelare i matsalen. Men det var gott. När restaurangen fick en stjärna i Michelin-guiden började det dyka upp många utländska gäster. De ville inte äta franska ostar, utan förväntade sig svenska smaker. - Men det växer ju inte så mycket sex månader per år. Eller 10 månader per år. Så man började experimentera med gamla konserveringsmetoder - fermentering, inläggning, torkning, oljor och vinägrar. Och metoder och tekniker från andra matkulturer testades på våra råvaror. Nya smaker och texturer lockades ur de enkla svenska råvarorna. De fermenterade morötterna med korianderfrön och vitlök är lika fasta och krispiga som färska morötter, men har des

Första programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Havre - som inte kan jäsa, som alltid setts ner på. Men också exportframgången som skapat välstånd! Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi äter dagligen av våra fyra sädesslag, men vet ganska lite om dem. Nu gör Meny en serie program om sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Ordningen har varit den samma sedan medeltiden och speglar deras status och ekonomiska värde. - Havre skiljer sig mycket från de andra sädesslagen, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling och särskilt intresserad av gamla kulturväxter och deras historia. Han är också författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Idag tänker vi på havre som gryn och djurfoder. Men havre har varit det vanligaste sädesslaget i Sverige. I många fall det enda sädesslaget. - I slutet av 1800-talet var mer än hälften av all spannmålsodling i Sverige havre. Havre saknar gluten och havremjöl har därför ingen

För 18 år sen kom Kärlek, oliver och timjan - Anna och Fanny Bergenströms kokbokssuccé. Meny uppmärksammar moderna svenska kokboksklassiker. Andra programmet i en serie om fyra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Vi fick kämpa för omslagsbilden, säger Anna. Förlaget tyckte inte att en kokbok kunde se ut så. - De var tveksamma till bokens titel också. I våras startade Meny en serie om moderna svenska kokboksklassiker. Kokböcker som har påverkat och varit milstolpar. Vi angränsade oss till de senaste 25 åren. Och vi valde ut fyra böcker. 3 svenska och en översatt. Intervjuer med författarna. Tankarna de hade inför böckerna och hur det sen blev. Prat om den tid som var när böckerna kom ut. Och så ser vi hur böckerna står sig idag. Först ut i våras var Martin Johansson med två böcker faktiskt - Surdegsbröd och Enklare bröd. Idag handlar det om Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan - mat för välbefinnande, som kom ut 2001. En bok som finns i väldigt många svenska hem. - Det mesta som h

På bara några år har svenskt vin blivit mycket bättre. Och det odlas allt mer. Vi provsmakar och besöker en gård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Svenska viner vinner guldmedaljer i internationella tävlingar. Svenskt vin finns i Italien, i Bordeaux, och de lovordar det. Mattias Säfvenberg är sommelier och har serverat svenska viner i många år. Nu har han också skrivit boken Svenskt vin, en vinvärld som växer. När Meny tittade på svenska viner för några år sen blev slutbetyget att de kostade mer än de smakade. Då var många skeptiska till svenska viner. Men det har hänt mycket sen dess. Priset och smaken har närmat sig varandra. Det görs framför allt vita viner, men även mousserande och rosé. Det är svårare att göra röda viner i Sverige. - Sverige har ett perfekt klimat för vita viner, säger Mattias. I vinvärlden brukar man säga att en druva blir som bäst när den odlas nära sin nordligaste gräns. Skåne är det som närmast kan betraktas som ett vindistrikt i Sverige. Meny besöker Kullabergs vingår

I Gällivare handlar det om samiskt bröd, gahkku och där avslutas också sommarens Meny resa på Inlandsbanan med en picknick i midnattssol på Dundrets topp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sista programmet i Menys serie längs Inlandsbanan träffar Susanne och Gerhard Majlis Skaltje för att prata samiskt bröd, gahkku. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard St

Ogräs eller matskatter? På en vanlig gräsmatta i Jokkmokk blir det skattjakt som leder till en härlig lunch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör du Eva Gunnare matkreatör och kulturguide från Jokkmokk. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur

Kockan var minst lika viktig som rallarna för att Inlandsbanan skulle bli till. Vi besöker Rallarmuseet i Moskosel och Susanne gör en modern rallarmacka som räcker till ett helt kompani. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Meny Inlandsbanan kliver vi av tåget i Arvidsjaur. Där träffar vi musikern bakom Inlandsbanefestivalen Johan Piribauer och Jerry Johansson och Tyko Johansson på Rallarmuseet i Moskosel. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gälliv

God och klimatsmart mat är något som Heidi Andersson och Björn Ferry strävar efter. I Storuman lagar vi Björns köttfärssås på älgfärs. Laga utan att tjuvsmaka är hans knep. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet lagar Susanne och Gerhard mat med Björn Ferry och Heidi Andersson. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och produ

I Vilhelmina lär vi oss mer om konsten att röka fisk och vi får också lära oss att göra smör på det lilla mejeriet i Siksjönäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör vi Martin Bergman från Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina och Ida Oderstål från mejeriet Lapplandssmör i Siksjönäs. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledar

För den matintresserade är Östersund och Jämtland ett drömresemål. Här var man tidigt ute med att satsa på småskalig matproduktion med ypperlig kvalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Östersund träffade Susanne och Gerhard Hedda Perström på Lilla Saluhallen. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio

I Sveg besöker vi konditoriet med filmfrossa. Vi lär oss baka knapriga, krispiga, knäckrullar och smakar på klassiska bakverk. Knaprigt krispiga, glutenfria och drömgoda Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet träffade Susanne och Gerhard, konditorn Per-Anton Ångman Café Cineast och tågklareraren Mats Westling båda från Sveg. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har

I Orsa besöker vi ett litet lokalt mejeri och sedan bär det iväg till fäboden i Fryksås. Där bakar vi läfsor och smakar på småost. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör vi Björn Daniels från Hansjö mejeri, Erika Björkqvist och Liselott Länsman båda från Smidgården i Fryksås. I Meny i sommar, följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan, på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

Vi fördjupar oss i deckare där maten är viktig. Mord och mat med Tannie Maria i Sydafrika, och commissario Montalbano på Sicilien. Om maträtterna, matkulturerna och författarna bakom böckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Tannie Maria är en mullig matskribent som bor i en liten stad på Klein Karoo-stäppen i Sydafrika. Hon är helt besatt av mat och lyckas också lösa mord med hjälp av mat, berättar översättaren Mia Gahne. Mia är matskribent och kokboksförfattare - men också översättare av skönlitteratur, mycket deckare som t ex Deon Meyer, också han från Sydafrika. Sally Andrew är författare till böckerna om Tannie Maria. Det har kommit tre böcker. De två första, Tannie Marias recept på kärlek och mord och Tannie Marias stora utmaning, har kommit ut på svenska. - Hon bor lite primitivt i ett naturreservat, inte så långt från sin romanhjälte, säger Mia Gahne. Böckerna skildrar ett Sydafrika med många kulturer, matkulturer och språk. Sally Andrew var inte speciellt matintresserad från början ut

Vad är bacon? (Det är inte självklart!) Så görs bacon i charkfabriken. Och vi berättar historien om PR-mannen som lärde USA att äta bacon till frukost. (Han lärde också amerikanska kvinnor att röka...) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nathan Wagner kommer från USA. Han slutade vara vegetarian när han som 14-åring smakade bacon. - Krispigt, salt, rökigt och så fettet som gör det så underbart och vackert! säger han. Nathan försöker förklara den närmast religiösa dyrkan av bacon som man kan stöta på i USA. Nej, bacon är inte amerikanskt. Men det vi svenskar kallar bacon idag är sk amerikanskt bacon. Tidigare såg inte vårt bacon ut så. Då var det torrsaltat. - Vi har försökt göra gammalt bacon, men konsumenterna är inte så intresserade, säger Frederick Larsson på charkuterifabriken Signal & Andersson, som gör 1500 ton bacon om året (och lika mycket stekfläsk) som främst går till restauranger och storkök. De är också svenska mästare i bacon 2018. - Torrsaltat bacon blir fastare och hårdare. Och be

Svensk mjölkhistoria om mjölkpropaganda, mjölkpolitik och fajten mellan mejerijätten och havredrycken. Och så provsmakar vi vegetabiliska alternativ och frågar Arla varför de blandat mjölk och havredryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Mjölk var ingen vanlig måltidsdryck förrän senare delen av 1800-talet, berättar etnologen och f d kocken Håkan Jönsson, som skrev sin avhandling om mjölkens kulturhistoriska betydelse i Sverige. Han berättar om mjölkens särställning i Sverige. Om Mjölkpropagandan, organisationen som sålde in mjölken på alla sätt. Kampanjerna för att få svenskarna att dricka mer mjölk har varit många och marknadsföringen har anpassat sig efter tidsandan. - Skolmjölken var symbolen för en framväxande välfärdsstat, säger Håkan Jönsson. Än idag subventioneras skolmjölk av EU och genom åren har t ex mejerierna producerat läromaterial för skolorna. Under tidigt 1900-tal enade mjölken svenska politiker från höger till vänster. Mjölk var nyttigt och bra och helst skulle kaffet och alko

För tio år sen kom Martin Johanssons bok Surdegsbröd. Året därpå kom Enklare bröd. Meny uppmärksammar två moderna svenska kokboksklassiker. Första programmet i en serie om fyra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fyra program - ett nu och tre till hösten - ska Meny uppmärksamma moderna svenska kokboksklassiker. Böcker som man minns, som påverkat och varit milstolpar. Böcker som nådde ut till fler än oss matnördar, och som fortfarande syns och används i svenska hem. Det blir intervjuer med författarna. Om tankarna de hade inför böckerna och hur det sen blev. Det blir prat om den tid som var när böckerna kom ut. Och vi ser hur böckerna står sig idag. Det blir en bok per program. Förutom i detta program. Här handlar det om två böcker. 2007 startade Martin Johansson matbloggen Pain de Martin. Succé! 2009 kom första boken Surdegsbröd. Ännu mer succé! - Plötsligt försvann folk från fester, berättar kocken Emma Kolback. De skulle hem och mata sin surdeg. - Det var nåt lite religiöst över hela surdegsboo

I dagens Meny besöker programledaren Tomas Tengby Paris och pratar fransk matkultur med sin dotter Tinda som bott i Paris i 11 år. Om det första mötet med matkulturen, hur det förändrats genom åren och om skillnaderna mellan Sverige och Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland ser man inte skogen för bara träd. Ibland ser man inte att man kan göra ett program om en annan matkultur bara genom att prata med sin dotter. - Idag är jag i Frankrike, i Paris, säger Tomas. Min dotter Tinda bor där sen 11 år. Hon är psykolog och tvåbarnsmor. Att hon läst till psykolog på franska övergår mitt förstånd... Men det är en annan historia. Programmet handlar ju om mat! - Det märkliga är att jag först nu inser att genom att bara prata materfarenheter med henne så kan jag lära mig en hel del om den franska matkulturen. Tinda Lund-Tengby bor med sin familj på andra sidan Montmartre-berget, bakom den vackra kyrkan Sacré-Coeur. - Rent matmässigt var det ett litet nerköp att flytta hit, säger hon. För det va

Det vi uppfattar som smak är så mycket mer än smaken. Choklad smakar t ex sötare med högfrekventa ljud, och bittrare med lågfrekventa. Och läsken blev friskare med en annan burk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Swahn leder forskningsprojektet. Fd kock, numera doktor i sensorisk marknadsföring och ansvarig för Örebro universitets sensoriska laboratorium Sense Lab på Campus Grythyttan. - Smak är mycket mer än bara smak, säger han. Det är syn, hörsel, känslen, smaken och doften. Allt som vi upplever med våra sinnen påverkar hur vi tycker att det smakar. - Ett historiskt exempel smaken på läsken 7up. När den skulle lanseras tyckte en försöksgrupp att den smakade för lite citrus. Det fixades med färgen på burken. I Solna, norr om Stockholm, ligger ICAs nya stora huvudkontor. I bottenvåningen finns en stor lunchrestaurang. Förutom att det serveras lunch som vanligt så pågår det ett forskningsprojekt. Samma veganska rätt serveras i fyra dagar, med under olika namn och på olika tallrikar. Rätten k

Hur mycket kan man egentligen säga om popcorn? Väldigt mycket! Varför poppar det? Deras uppbyggnad, ursprung, olika sorter. Trestegsmetoden till perfekta popcorn. Välkommen till Bruno Lindbergs popcornvärld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En trappa ner, i ett skyddsrum i botten på ett lägenhetshus i Göteborg. Här har Bruno sitt popcornlager. Kokplattan, en tjockbottnad gryta och tre sorters popcorn står redo. Bruno har alltid älskat popcorn och varit ansvarig för poppandet hemma. När han läste livsmedelsteknik på Chalmers tog han poppandet till nya nivåer och utvecklade den perfekta metoden att poppa popcorn på. För att de ska bli så goda som möjligt och inte bränna i kastrullen. – Tänk att små hårda kärnor kan förvandlas till något stort, fluffigt och underbart. Popcorn är en magisk produkt, säger Bruno Lindberg. Det är också lite magiskt när man förstår hur det går till när ett popcorn poppar. Om du studerar en popcornkärna ser du att den har ett skal. När man tillför värme gör skalet det möj

Restauranger på andra platser än tidigare i köpcentra och museer. Och på nya tider - frukost, lunch, snacks, fika, middag och sent barhäng. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har snabbmatskedjorna dominerat matutbudet i köpcentra och gallerior. Men när vi handlar mer och mer på nätet måste de fysiska butiker locka med nåt mer - matupplevelser. Nu öppnar kockar riktiga restauranger i köpmiljöerna. - Jag gillar ställen som folk har råd att besöka flera gånger, säger Malin Söderström som driver flera restauranger i publika lägen. Ska man ha ett ställe som ska stå på helt egna ben så måste man vara så konceptualiserad och skapa sin egen scen. Det har inte tilltalat mig. I de andra miljöerna finns redan en publik att börja med. Och sen kan man dra sin egen publik också. Malin har sedan början av 00-talet haft serveringen i Moderna Museet. Dessutom är hon en kockarna i food courten i köpcentret Ringen på Skanstull i Stockholm. Och så har hon en restaurang i Gallerian i centrala Stockholm. Just