Meny

Jessie Sommarström berättar hur hon blev svensk mästare i professionell matlagning. Den andra kvinnan i tävlingens 39-åriga historia. Vi pratar också med Kristina Pettersson som vann för 34 år sen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessie berättar om vägen fram till finalen torsdagen den 15 september. Från det inskickade receptet, till två dagars kvaltävling, kungörandet av de första uppgifterna till finalen, och sedan de olika momenten på själva finaldagen. Hon berättar hur hon bestämde vad hon skulle laga, hur matlagandet gick, vad som kändes bra och mindre bra.Sista uppgiften var att laga utifrån en råvarukorg, nåt som Jessie inte är så förtjust i. Hon vill ha tid att fundera på vad hon ska göra.Huvudråvaran var kummel.- Det hade jag aldrig lagat tidigare.Årets kock startades 1983 av mejeriföretagens branschorganisation Svensk Mjölk tillsammans med Gastronomiska Akademien och krögarlegendaren Tore Wretman. Målet var att öka intresset för gastronomi, lyfta kockyrkets status och också det sk

De brukade ligga i drivor i fruktavdelningarna. Nu är de nästan helt borta. När vi gräver i frågan ser vi att utvecklingen går flera decennier tillbaka. Och beror på flera olika orsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att köpa utländska plommon är ett hazardspel. Och oftast blir det förlust. De är hård, sura och omogna. Har man tur kan de bli aningen mer mogna om de får ligga ett tag. Eller så blir de bara osmakliga på ett annat sätt.Svenska plommon är saftiga, söta och mogna. Om man lyckas hitta dem.Vi pratar med forskare, odlare och handlare i jakten på svar.- De är svårodlade och svårplockade eftersom de har ett så litet tidsfönster, säger Agneta och Jan Regnér, som har en fruktodling i Veddige i norra Halland. När plommonen är mogna måste de plockas genast och sedan måste de snabbt komma till konsument innan de blir dåliga.2003 hade Agneta och Jan 200 plommonträd i sin odling. Idag odlar de inga plommon.Under de senaste 20 åren har antalet odlare och arealen med plommon halverats. 

Lisa Blomqvist är en mästare på att hitta kul och spännande matställen där man minst anar det. Hon drar oss med på en upptäcksfärd. Och berättar om sina knep. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisa visar upp kartorna i sin telefon. De är fulla med pins i olika färger – favoriter, ställen som är helt OK och ställen hon vill besöka.- Mina tips för att hitta ställen är att prata med folk, säger Lisa. Kolla med kompisar, fråga kockar var de själva äter.Hon rekommenderar också att söka på nätet, kolla i matforum eller matgrupper på sociala medier, sök i mobiltelefonens kartor, och kolla t ex platstaggar på instagram. Lisa gör ofta en gedigen research innan hon ger sig ut.- Läs vad folk skrivit, kolla på bilderna. Och spara på det som intresserar dig.Det gäller att avvika från huvudgatan eller de stora vägarna.- Industriområden är ofta en guldgruva, säger Lisa. Ibland gäller det bara att gå hundra meter från en huvudgata, vilket Lisa visar oss mitt i centrala Stockholm.Lisa har tidigare gjort ett n

Belugabolognesens födelse. Linsodling i Sverige på 1300-talet, och på 1800-talet på Gotland. Oväntade smakkombinationer. Och möjlig självförsörjning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Koksboksförfattaren Sara Ask berättar hur belugabolognesen kom till. Den vegetariska köttfärssåsen som på bara några år blivit väldigt populär och också övertygat köttälskarna.- Det var en tillfällighet att det blev belugalinser. Det var det som fanns hemma, säger Sara som skrev receptet tillsammans med Lisa Bjärbo. Forskaren Matti Leino berättar om linsernas odlingshistoria i Sverige. Från 1300-talet i Östergötland till 1800-talet på Gotland, då gotlandslinsen var vanlig. Denna sort har nu gjort comeback.- Jag tycker den är godare än den franska puy-linsen, säger Matti, som också testat att tillaga linser så som var vanligt på Gotland, tillsammans med torkad eller färsk frukt.Linsodling har blivit vanligare i Sverige de senaste åren. Philip Hedeng har odlat linser i Halland i fyra år, till en början e

Nu kan svenskt vin på allvar konkurrera med vin från andra länder. Vi besöker baren som fokuserar på svenska viner. Och en vinodlare i nordvästra Skåne. Och vi provsmakar så klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Vår största produkt är vinprovningar med svenska viner, säger Jeannette Bohman.Tillsammans med sin man Johan driver hon vinbaren Swedish Wine Center i Malmö och Skivarps gästgivargård.- De allra flesta är otroligt positivt överraskade. Det hade de inte varit för sex, sju år sen. Då var många svenska viner som syrliga citronsafter.När Sverige gick med i EU 1995 avskaffades Vin & Sprits import- och tillverkningsmonopol på alkohol. 1999 fick Sverige tillsammans med Danmark tillstånd av EU att odla vindruvor för tillverkning av vin.  Men här har gjorts vin tidigare. 6000 år gamla lämningar visar att det då växte vindruvor här. Och i början av 1600-talet fanns det vinodlingar i Stockholm och på skånska kloster.Idag finns 150 hektar vinodling i Sverige. Som jämförelse så har vindis

Historien bakom en pastarätt med zucchini som finns överallt i Neapelbukten och på Amalfikusten spaghetti alla Nerano. Odlaren Yousef Alzoubi från Syrien som odlar zucchini från Mellanöstern i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zucchini eller squash. Många tycker att den är tråkig och intetsägande. Andra kanske inte direkt älskar den, men köper och använder den.Men zucchini är grönsakernas kyckling. En råvara som i sig inte smakar så mycket, men som kan fås att smaka på en massa olika sätt.Vi berättar historien bakom pastarätten med zucchini — spaghetti alla Nerano. Rätten uppfanns 1952 i den lilla orten Nerano längst ut på Sorrentohalvön i Italien.Vi träffar också Yousef Alzoubi, som kom till Sverige med sin familj från Syrien 2015. Där hade de varit jordbrukare, och i Göteborg fick de chansen att också börja odla på kommunal mark. Nu odlar familjen grönsaker på 10 hektar. Bland annat zucchini, vanlig som också kallas squash och den mindre sorten som är populär i Mellanöstern.Yousef berä

Det började med en gröttallrik till de allra fattigaste barnen. Idag har det blivit en näringsrik skollunch till alla. Den svenska skolmaten är i det närmaste unik, men inte alltid hyllad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad som har hänt över tid.I programmet hör du eleverna Emil Johansson och Ida Nygren- Häggström. Även kocken Kristoffer Annelin och skolmatsexperten Cecilia Olsson som är docent i måltidskunskap vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Björn Nitzler och producent Karin Grönberg.

På Woodstock-festivalen 1969 tog maten slut och hungriga besökare brände ner matvagnarna. På 90-talet gör langosen succé på tältfestivalerna. Idag är det pop-up restauranger som är det nya svarta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad som har hänt över tid. Festivalmaten har gått från att vara enkel och billig, till att bli trendig och exklusiv. Campingfestivalernas tid är förbi, och nu har gourmetkockar och pop-up restauranger blivit vanliga när stadsfestivalerna dominerar.I programmet hör du Caroline Boman Dickson, från Festivalpodden, och kocken Daniel Israelsson. Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Johannes Oscarsson och producent Karin Grönberg.

En arme marscherar på sin mage, är ett citat som brukar tillskrivas Napoleon. Om fältransoner, den älskade ärtsoppan och koktrossen som nu gör comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad vi valt att äta genom historien.I programmet hör du Peter Stensson och Ioanna Pavlidou som gör lumpen i Umeå, tillsammans plutonchefen Viktor Andersson. Vi möter även historieproffessorn Martin Hårdstedt vid Umeå Universitet. Dessutom följer vi med på ärtsoppslunch med veteranerna Bengt Björkman, Torbjörn Lundqvist, Bo Hjalmarsson, Per-Axel Staflund och Peter Fjällberg.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Bo Andersin och producent Karin Grönberg.

Varför ville svenska myndigheter förbjuda varmkorvsgubben med en låda på magen? Och hur kommer det sig att svenska staten hade en egen hamburgerkedja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här veckan av Menys sommarserie "Historien om" handlar det om snabbmat. Om myndigheternas motstånd mot korvgubbarna och foodtrucks.I programmet hör du korvförsäljaren Helmer Holm, restauranghistorikern Håkan Jönsson vid Lunds Universitet, och foodtruck-ägaren Jakob Karlsson i Umeå.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg.

Kondis och kaféer präglade småstadslivet på 40- och 50-talet i Sverige. Men så kom televisionen och förändrade stadsbilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och vad som har hänt  med våra matvanor över tid.Ute i Europa var kaféerna exklusiva och endast för välbeställda besökare. I Sverige blev kaféerna viktiga samlingsplatser för alla invånare i den växande staden, då allt fler flyttade från landsbygden under efterkrigstiden.I programmet hör du Peter Andersson, lektor i historia vid Örebro Universitet, Bibbi Widengren, ägare till Wedermarks konditori och bageri i Östersund, Katarina Lundström, historiker och kaféentusiast och Manne Mosten, ägare till kaféet Norra Station i Östersund.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Björn Nitzler och producent Karin Grönberg.

Under OS 1912 i Stockholm blev deltagarna rekommenderade att undvika vatten. Istället drack man alkohol. Om kolhydratsladdning före långlopp och om hur mandelmassa ger energi åt en extremidrottare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och hur våra matvanor förändrats över tid. I programmet hör du Gunde Svans skidtränare Pär-Åke Yttergård, multisportaren Björn Rydvall, idrottshistorikern Leif Yttergren, och kost-experten Ewacarin Sehlstedt på idrottshögskolan vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg.

När Axel Hamberg fjällvandrade för 100 år sedan hade han med sig gåslever och hummer. För dagens fjällvandrare är det nudlar och frystorkat som gäller. Men ibland åker också en champagneflaska med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad som har hänt med det vi stoppar i oss, sett över tid.Vi möter Marit Sarri som är uppvuxen på Kebnekaise fjällstation, vandraren Emma Holm och fjällmatsforskaren Joachim Sundqvist.Reporter Henrik Brandt, tekniker Johannes Oscarsson och producent Karin Grönberg.

Med en kupp fick Kockums ett motsträvigt SJ att satsa på restaurangvagnen. Först erbjöds tågresenärerna matuppehåll, sedan vita dukar och hovmästare som följdes av en ökänd plastmacka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad som har hänt sett över tid.I programmet hör du järnvägsexperten Mårten Dunér berätta om restaurangvagnens uppgång och fall.Reporter Henrik Brandt, tekniker Johannes Oscarsson och producent Karin Grönberg.

Grillen är också en ugn och en spis. Det går att koka, steka, röka, grädda bröd och paj. Grillmästaren Bea Hultfeldt berättar om allt från kol till hur man undviker stressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Grillen är ett helt utekök, säger Beatrice, Bea, Hultfeldt.Hon är kock och styrelseledamot i föreningen Grillfrämjandet. Hon köpte sin första grill 1989, och har idag nio olika grillar. Hon har tävlat i BBQ-VM, och nu senast i juni kom hennes lag, Queens of barbecue, trea i grill-SM.Bea lär oss att utnyttja grillens alla möjligheter: Hur man väljer kol och briketterHur mycket kol som behövsHur kolen tändsHur kolen placerasHur man får kolen att brinna i 12 timmarHur värmen styrsHur korven blir perfektHur man gör grönsaker på ett annat sättHur man grillar indirektHur maten kan varmhållas

Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Böckerna som det pratas om i programmet:Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.Äta Ute av Jens Linder.Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.Hummus av Malin & Nimrod Regev.Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.

Rabarber började sin karriär som magmedicin. Därför fick den lanseras med flärdfulla namn för att vi skulle vilja äta den. Och den funkar till så mycket mer än det söta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det var inte självklart att man skulle äta rabarbern. Den var så förknippad med magsjukdomar, berättar författaren och journalisten Ingar Nilsson.Hon kallar sig Rabarberdrottningen och har bl a skrivit boken Rabarber.Rabarberroten användes inom den kinesiska medicinen mot magåkommor. Också i Europa var rabarbern från början en medicinalväxt.- På 1600-talet kostade rabarberrot mer än opium, säger Ingar. Man visste inte var den kom från utan importerade ett pulver.Rabarbern, som är en grönsak, kom till Sverige i mitten av 1700-talet, också då som medicinalväxt.För att folk skulle vilja äta den marknadsfördes den i England med flärdfulla namn, som Champagne och Victoria och Albert, efter drottningen och prinsen. Rabarbern är mångtusenårig och det finns en massa olika sorter. Ändå tas det fram

Ett plockprogram där vi lagar mat på bananskal, testar hur champagne smakar med olika musik, och fördjupar oss i att människor över hela världen gillar och ogillar samma lukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bananer är världens vanligaste frukt. (Eller egentligen är det tomat, men de flesta betraktar nog tomat som en grönsak...)Skalet utgör 30 till 40 procent av bananens vikt. Och slängs oftast i våra trakter. I andra delar av världen äts det. För det är både gott och nyttigt.Vi lagar en curry med kokosmjölk på skalen från övermogna bananer.Dessutom testar vi hur olika musikstycken påverkar smaken på champagne, inspirerat av en undersökning som den brittiska vintidningen Decanter har skrivit om.Meny har tidigare gjort program om hur musik påverkar smakupplevelser. Nedan hittar du en länk till det.Människor över hela världen gillar samma typ av lukter, oavsett vilken matkultur de kommer från.Det är resultatet av en studie som gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet och Univers

Det finns över 100 000 sjöar i Sverige. Med massor av fisk. Som vi inte äter. Men nu är det dags att ändra på det. För det är gott! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det är en outnyttjad resurs, säger Vilhelmina Björling och David Ly Baryard. De går tredje året på restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan och ska bli kockar. De skriver en uppsats om insjöfiskar.- Braxen, mört och andra insjöfiskar har ett dåligt rykte. De ses som skräpfisk. Nålbrev kallas de.Men med rätt teknik är benen inget problem. Och fiskarna är goda. I många andra länder äts insjöfisk med glädje, t ex i Finland. Vi provsmakar finska konserver — mört och sik.Familjen Ekwall har satsat helhjärtat på insjöfisk sen 80-talet. Platsen är Tiraholm på en halvö i Sveriges tionde största sjö, Bolmen. Här sysslar de med fiske, förädling, café, restaurang, gårdsbutik, fiskbil och en ny hotell- och konferensanläggning. Allt med fokus på insjöfisk.Och det är inga problem att få folk att äta fisken.Idag håller verksamheten på att

Nästa gång du badar i havet, spana efter saker att äta. Örter, bär, frukter och blommor. I havet finns sockertång, fingertång och blåstång. Karolina Martinson, tångdykerska och strandväxtplockare, guidar oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här finns rosablommande strandtrift, vild gräslök, strandkål, målla, saltarv, strandkvanne, ros och skörbjuggsört. Vanliga smaker vid stranden är salt, bittermandel och anis. Och så finns det en massa bär och frukter: enbär, rönn och slånbär. Kanske körsbär och små äpplen. Blommorna går också att plocka! Gör gärna ett salt eller socker av örterna som du kan njuta av hela året!Ute i havet hittar du algerna. Sockertången och fingertången hör till de stora bruna. De mindre växer närmare stranden. Blåstångens knoppar är lätta att plocka och goda att torka och strössla över vilken sallad som helst. Eller ta ett bad och skrubba dig med sågtång.Karolina Martinson har tillsammans med Linnéa Sjögren skrivit boken Plocka tång och strandväxter. Hon bor på Styrsö i