Meny

Nya avlånga pizzasorter, lyxpizza, seriös hemmapizza med speciell ugn som kommer upp i 500 grader - och test av färdiga pizzabottnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Italienaren Gennaro Nasti bakar lyxpizzor i Paris. Johan Tollgerdt besöker honom i restaurangen Bijou i Montmartre. Gennaro gör crunchy, lätta pizzor, och mjuka napoletanska pizzor där degvätskan är champagne. Och så smaksätter han med exklusiva råvaror. Pizza de luxe! I Sverige har pizzans status höjts – precis som priset – när det börjat satsas på napoletansk pizza. Lätt, mjuk och lite fluffig – och gräddad på 60 till 90 sekunder i vedugn i upp till 500 grader. Det har också dykt upp andra nya sorters pizzor på restaurangerna. Krispiga, lätt och avlånga. De kallas pinsa, schiacciata och scrocchiarella, och har rötter tillbaks till romarriket. Vi provsmakar! Och för hemmakocken kan pizzabaket lätt bli en materialsport. Pizzasten, stålplåtssten eller rent av en speciell pizzaugn som kommer upp i 400-500 grader. Joakim Hillberg bakar

Richard Tellström berättar om hämtmatens långa historia i Sverige. Och hämtmatskocken avslöjar hur rätterna måste anpassas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Richard Tellström, docent i måltidskunskap, har tillsammans med Håkan Jönsson, docent och lektor i etnologi och före detta kock, skrivit boken Från krog till krog - svenskt uteätande under 700 år. En bok som tecknar det svenska uteätandets historia. Och uteätandet började med hämtmat. – Långtifrån alla hade eget kök, eller ens en egen lägenhet förr, säger Richard Tellström. De kunde inte laga mat hemma. Han berättar om syltorna som dök upp redan på 1300-talet. Där kunde man köpa enkel färdigmat att ta med sig hem. Bland annat syltor gjorda på slaktavfall. Matbodar och syltor var vanliga fram till slutet av 1700-talet. Gårköken fanns från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Det fanns både enklare och lite bättre. gårkök. Och de hade öppet hela dan. På andra ställen serverades det bara mat vid vissa tidpunkter. Det gick att sitta ne

På hösten är det mycket tryffel på restaurangmenyn. Tryffel på mackan, över köttet och på pastan. Oftast kommer tryffeln från Frankrike eller Italien Men nu är också Sverige ett tryffelland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juli somras besökte vi Östergarn på östra Gotland. Där bor Susanne Welin-Berger som plockar, odlar och förädlar Bourgogne-tryffel, som den svenska tryffeln heter. Susanne visar oss sina tryffelodlingar. För att kunna odla tryffel planteras nya ekträd som har tryffelmycel på rötterna så att det kommer att växa tryffel i jorden runt eken. Vild tryffeln finns överallt på Gotland, och har också hittats på Öland, men ännu inte på fastlandet. Tryffel omfattas inte av allemansrätten, utan det är bara markägaren som får plocka den. På Gotland plockas det drygt 700 kilo tryffel om året. Cirka 680 kilo av dem är vild tryffel, resten odlad. Vi går på tryffeljakt tillsammans med hunden Marre. Tryffeldoktorn Christina Wedén vid Uppsala Universitet berättar hur det gick till när den sven

En trevlig miljö och en fungerande arbetsplats. En social scen, en scenografi, som också ska vara funktionell. Isabella Eriksson berättar hur det går till att formge en restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isabella Eriksson är arkitekt och designar restauranger. För fyra år sen formgav hon flera restauranger i samma kvarter i centrala Göteborg. En kinesisk, en fransk vinbar, en italiensk restaurang och ett café med rättigheter. Det börjar med en lokal och en idé från ägarna. – Sen är det en massa praktiska saker som ska tas hänsyn till, säger Isabella. Hur många gäster vill man ha in? Hur kommer personalen röra sig i lokalen? Och vilken känsla vill man förmedla? Isabella jobbar bl a med mood boards – en palett över de material som kommer användas i miljön. – Restaurangmöbler måste tåla mycket mer. Man kan inte använda vanliga möbler. Och heller inte vilka träslag som helst. Ibland designar Isabella möblerna också. Lokal, möbler, ljudmiljö, belysning, porslin, bestick - allt möjligt påver

Varför ska man göra vin i Sverige på importerade druvor? Vi kollar i detalj på hur man egentligen gör vin. Och varför det ibland behövs tillsatser och processhjälpmedel. Dessutom reaktioner på palt-programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kenneth Gustafsson gör vin i vineriet Wine Mechanics i Göteborg. Lokalerna i det gamla slakthusområdet i Gamlestan har tidigare varit grisstallar. Kenneth var vinimportör med fokus på nordvästra USA. Där såg han urbana vinerier och blev sugen på idén. Ett vineri behöver en vinmakare. Erik Jonsson är sommelieren som utbildade sig till vinmakare och arbetat i flera länder. - Jag trodde ju inte att jag skulle göra vin i Sverige, säger han. Druvorna köps av ett antal odlare i Frankrike, Tyskland och Ungern. Sen körs de i kylbil till Sverige. - Det är skillnad på druvor och druvor, säger Erik. Odlaren intill en av våra odlare skulle jag inte köpa av. Det är riktiga skräpdruvor. När vi besöker vineriet pressas en del druvor. Erik berättar hur vinmakandet går till

Vi matas med romantiska bilder av vintillverkning. Och sen finns verkligheten. T ex att vin inte får ha någon innehållsförteckning... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag hade illusionen att vin är druvor som pressats och sen jäser det till vin. Nu har jag insett att det finns enormt mycket mer i viner än vad den vanlige konsumenten tror. För tio år sen skrev journalisten Mats-Eric Nilsson boken Den hemlige kocken, en granskning av en svensk livsmedelsindustri med brist på riktiga råvaror och mängder med onödiga tillsatser i maten. T ex guacamole med bara någon procent avokado... Nu har han granskat vinindustrin i boken Chateau Vadå. En värld med fantasifulla namn och påhittade slott och en tillverkning höljd i dunkel. - Vin får innehålla 63 olika tillsatser och processhjälpmedel som påverkar hållbarhet, färg och smak, berättar Mats-Eric Nilsson. Till exempel kan man förlänga eftersmaken eller göra vinet fylligare. Designad jäst ger vinet olika smakkaraktär. Jästen får det att smaka t ex krusbä

Zac O'Yeah skriver i indiska tidningar om mat i Indien och andra länder. Dessutom är han popstjärna. Och Bollywood vill göra film av hans deckarböcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan snart tjugo år bor Zac O'Yeah i Bangalore i södra Indien. Matintresset väcktes på första resan till Indien. – Jag var en matmässig analfabet. Men i Indien fanns så mycket att upptäcka och lära sig. - Jag upptäcker fortfarande nya saker. Indien är som flera olika länder. Zac ser maten som ett sätt att bekanta sig med en kultur och ett land. Han berättar om skillnaden mellan norra och södra Indien. Den västerländska maten blir populärare, samtidigt som intresset för lokala matkulturer ökar. – Förr var restaurangmaten i Indien från norr, men nu finns det fler restauranger med mat från andra delar av landet. Han berättar om den vegetariska matens starka ställning i Indien. Kolonialismen förde in nya råvaror i Indien, som chili, potatis och tomater. Idag en viktig del i indisk mat. Sverige har också influerats av

Äta med pinnar, med händerna, eller gaffel och kniv. Smakar det olika? Har ätverktygen anpassats efter maten? Eller är det maten som anpassat sig till ätverktygen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det finns många fördelar med pinnar, säger Jens Linder, matskribent, författare och kock. Pinnar är bra för att få tag på småbitar. Man äter lite i taget och måltiden får ta längre tid. Jens berättar hur pinnarna skiljer sig åt i Sydkorea, Kina och Japan. Mio Nakamura bjuder på en traditionell japansk frukost, som äts med pinnar. Mio kommer från Kobe i västra Japan, men har bott i Sverige i 30 år. Hon berättar om den japanska pinntraditionen. - Japansk mat äter jag med pinnar, men t ex pasta äter jag med bestick. Vi berättar också om hur gaffeln gjorde sitt intåg i Europa. Och funderar på hur den påverkar maten. Och så äter vi med händerna! Varun Nayyar visar hur man gör i Indien. Och Sandra och Sami Crabbe och deras dotter Maya visar hur man äter en soppa från Ghana med händerna. - Med händerna har j

Allt om Norrbottens och Västerbottens dyrkade palt. Dessutom testas vegoburgaren som siktar på köttälskarna. Vad smakar den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om palt hade funnits i Tokyo, då hade det varit väldigt hett. Då hade det funnits i varje hörn av Stockholm, Göteborg och Malmö. Karl Fredrik Mattsson har skrivit en bok om palt, Palt - en svensk klassiker i osedvanligt många varianter. - Det fanns ingen bok om palt. Så jag var tvungen att skriva den. Karl Fredrik är författare, låtskrivare och konstnär – han uppmärksammades speciellt när han förfalskade enkronor med ett annat budskap om kungen på. Och så är han från Piteå. Huvudstad i Paltland. Om paltens historia, om blodpalt och andra paltar, hur palt ska göras och hur palt ska ätas. Dessutom testar Meny en vegoburgare som lanseras som en "vegansk hamburgare för köttälskare. En växtbaserad, blödande burgare som uppfyller köttälskarens alla krav på en riktigt bra burgare."

Asiatiska restauranger som har två menyer en anpassad för svenska smaklökar och en med den riktiga maten. Meny går på jakt efter de hemliga menyerna. Om varför de finns, och hur maten smakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det kommer många asiater till vår restaurang, framför allt på eftermiddagar, berättar Somsavahn Rydsenius som driver Thai Oriental, en thairestaurang i centrala Göteborg. - Det är många fler rätter på den svenska menyn. Asiaterna vet vad vi har. Råvarorna är desamma, men den svenska menyn är mindre chilistark. - Men många svenskar här ätit riktig thaimat i Thailand och vill beställa det här också. Timmy Liu är restaurangkonsult för kinakrogar. Hans pappa startade 1959 Kinesiska Muren i Göteborg, den första kinesiska restaurangen i Sverige. Då uppfanns rätterna som fortfarande finns på de flesta kinakrogar. Det är inte kinesiska rätter, utan det som gick att laga på de råvaror som fanns då. Och anpassat till svenska smaker. Till Beijing Courtyard, en restaurang som Timmy jo

Över en miljard köttbullar om året. 110 miljoner korvar. 670 miljoner gäster. Vi besöker IKEAs provkök i Malmö. Här tas rätterna och produkterna fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. IKEAs mat möter oss i restaurangen, i Bistron efter kassorna där det bl a säljs korv, och i Swedish Food Market där det säljs livsmedel. Mer än 400 restauranger i 50 länder. Omsättning om året: 2 miljarder euro. – 20 procent av kunderna kommer till IKEA bara för att äta, säger Michael La Cour, chef för IKEA Food services, som står för maten internationellt inom IKEA. – Maten är ett sätt att få folk att komma till butikerna. Den första restaurangen öppnades redan 1959 i Älmhult. IKEAs grundare Ingvar Kamprad förstod att maten var viktig. "Det är omöjligt att göra bra affärer på en tom mage", sa han. - Var än IKEA öppnar ett varuhus så har vi med största säkerhet den största svenska restaurangen där, säger Michael La Cour. – Vi har ett komponentbibliotek med råvaror som kan kombineras ihop till nya rätter. Lokala rätt

Nästa steg efter pickling och syrning? Att göra egna konserver. Vi berättar hur det går till. Och varnar för vad som kan gå fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske picklar du rödlök till hemgjorda tacos eller syrar egen kimchi. Vad blir nästa steg? Kanske att göra egna konserver som kan stå i rumstemperatur - utan att de innehåller en massa ättika eller socker. Det är en gammal konserveringsmetod som de flesta husmödrar kände till. Men när frysen gjorde sitt intåg i de svenska hemmen las den kunskapen på hyllan. I dagens Meny dammar vi av den gamla hemkonserven tillsammans med hundfrisören, grönsaksodlaren och grisbonden Lina Laurin som för ett år sedan föll för konsten att tryckkonservera. I Sverige har vi främst konserverat genom hermetisk konservering, där de fyllda burkarna kokas i en kastrull eller i ugnen. – Men vanlig kokning blir aldrig varmare än 100 grader, säger Lina. Och det räcker inte för att döda allt som är farligt. Botulinumbakteriernas sporer oskadliggörs inte förrän vid 1

Anette och Peter Van Schie berättar hur man odlar tomater i växthus, hur man hittar godaste tomaten och förklarar varför holländarna är så dominerande. Och vad som händer i kylskåpet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en udde i Vänern strax norr om Vänersborg ligger Anettes och Peters nya växthus. Anettes har sina rötter här. Hennes farfar började odla potatis på 1950-talet. Peter är tredje generationens odlare från Holland. Efter många år i Holland har Anette och Peter flyttat till Sverige. Här odlar de 15 sorters tomater. De berättar hur odling i växthus skiljer sig från att odla hemma i en kruka.De berättar hur de väljer bland alla tomatsorter. Och förklarar den holländska dominansen och varför inte italienarna är mer synliga. Viktigaste rådet till oss konsumenter: – Tomater ska aldrig förvaras kallare än plus 14 grader! säger Anette. Läggs de i kylskåp så förlorar de smaken. Och den kommer inte tillbaka.

Squash och zucchini två namn på samma grönsak. Många tycker den är tråkig, men vi ska få er att bli nyfikna! Häng med hem till Lisa Lemke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Matskribenten Lisa Lemke välkomnar oss till sin gård utanför Falkenberg där hon också driver en restaurang tillsammans med sin man. (Och snart kommer hon att bjuda dit oss i en ny mat-serie på SVT.) Lisa, liksom Menys Nina Frogneborn, odlar squash. – Det är så tacksamt, för man får så mycket, säger båda. Nu finns det också gott om billig squash i butikerna. När de första dyker upp känns det alltid lite spännande, men nu börjar man kanske tröttna. Dags för inspiration! Tillsammans jämför de och smakar på en handfull olika sorter. Den ljusgröna libanesiska White Bush, en Straightneck, en mustigt gul med knottrigt skinn – Yellow Crookneck – en grönrandig med åsar – Costata Romanesco - och en gulvit och avlång som de inte riktigt vet vad den heter. Och de skiljer sig mycket åt. Det går också att tillaga squash på många olika sätt

Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Tittar vi till antalet gener i våra kroppar så är vi 99 procent bakterier och en procent människa, säger Soki Choi, som skrivit boken Kimchi och kombucha - Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna. Boken handlar om hur viktiga tarmbakterierna är för oss, och hur vi kan påverka vår bakterieflora genom vad vi äter. Soki har gått igenom 400 vetenskapliga artiklar och sammanfattar rönen i sin bok. Det finns t ex en intensiv kommunikation mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna. - Tarmarna tillsammans med tarmbakterierna har klassificerats som ett nytt mänskligt organ. - Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen. Man kan se kopplingar m

Skördefest hemma hos Underbara Clara. En grön gazpacho, följs av en färgrik skördepanna och kalaset avslutas med Herrgårdstårtan med röda vinbär och hallon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program lagar Susanne och Gerhard mat tillsammans med Jakob och Clara Lidström på deras gård i Tvärålund. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och P

Norrländska tapas i form av sotare, en surströmmingsklämma för nybörjare och hajkbanan avrundar frossandet i strömming på Ulvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program lagar Susanne och Gerhard mat tillsammans med Ulvöborna Tage Öberg och krögaren Tobbe Andersson. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en fami

Susanne lagar till grönsaksgrytan Shakshuka på stekhäll för hungriga surfare, och avrundar med blåbärspaj toppad med vit choklad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susanne och Gerhard besöker surfstranden Salusand i Ångermanland. Där träffar de Martin Bylund och Johan Silvernord från Salusands Soulsurfers och Anna Dolling, universitetslektor från SLU som forskat på naturens läkande kraft.  I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera

För närvarande är det eldnings- och grillförbud i hela landet. Det tips som ges i programmet är tänkta som inspiration som man kan ta med sig in till köket eller spara tills fuktigare och kyligare väderlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Meny Norrlandsresan träffar vi artisten och låtskrivaren Annika Norlin också känd under artistnamnen Säkert! och Hello Saferide. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. H

För närvarande är det eldnings- och grillförbud i hela landet. Det tips som ges i programmet är tänkta som inspiration som man kan ta med sig in till köket eller spara tills fuktigare och kyligare väderlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program besöker Susanne och Gerhard Virisen en mycket liten by som ligger mellan Kittelfjäll och Hemavan i Lappland. Där brukar och förvaltar Thomas och Gunilla Olofsson en av få kvarvarande aktiva fjällegenheterna i enligt gamla traditioner med jakt, fiske, jordbruk och turism.  I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följ